TOBITS LOVSÅNG. 13:1-18.

 

TOBITS LOVSÅNG.

 

Tobits bok. 13:1.

 

1.  #Tobit skrev denna glädjebön:

Välsignad är Gud som lever i evighet, välsignat

      är hans rike#.

 

Tobit skrev denna lovsångens glädjefyllda bön.

       Välsignad är Gud:

Vår Gud som lever i evighet.

      Hans eviga rike välsignat i all evighet.

 

Tobits bok. 13:2.

 

2.  #Han slår men förbarmar sig också, han för oss

till dödsriket längst ner i jorden, han för oss

        till dödsriket också upp ur förintelsen.

Ingen kan fly hans hand#.

 

Han slår sitt folk med lidande.

        Men efter lidandet: förbarmar sig över oss.

Han för våra liv till dödsriket: längst ner i jorden.

         Han för oss till döds-riket: också upp

ur förintelsens lidande.

         Inget mäniskoliv kan fly undan hans allmakt

   hand.

 

Tobits bok. 13:3.

 

3.  #Tacka honom, Israels söner, inför alla folk.

  Han skingrade er bland dem#.

 

Israels söner: visa honom alltid tacksamma

  hjärtan.

Inför alla folk: vilket visar hans trohet och godhet.

 

Tobits bok. 13:4.

 

4.  #Men där visade han er sin storhet.

Lovsjung honom inför alla människor, ty han

      är vår herre, han är vår Gud, han är vår fader.

Han är Gud i all evighet#.

 

Er förskingring bland de främmande  folken visade

      han er sin storhet.

Lovsjung honom: inför alla människors-ögon.

     Varför göra det? Han är vår ende Herre:

Värdig våra  hjärtans lovsång.

      Han är vår Gud i all evighet.

Han är vår fader.

        Han är den ende Guden i all evighet. 

 

Tobits bok. 13:5.

 

5.  #Han skall slå er för era synders skull men

också förbarma sig och föra er tillbaka från alla

        de folk bland vilka ni skingrats#.

 

Vad bestraffar era liv: för era synders skull.

       Men i sin nåd: förbarmar sig över över och för

er tillbaka från de främmande folken.

      Från de främmande folken vilka ni levde

tillsammans med i förskingring.

 

Tobits bok. 13:6.

 

6.  #När ni vänder om till honom av hela ert hjärta

och hela er själ och lever sannfärdigt inför

      honom, då skall vända sig till er och inte längre

dölja sitt ansikte för er.

       Se vad han har gjort för er och tacka honom

med hög röst, prisa rättfärdighetens herre

     och lovsjung evighetens konung.

Jag tackar honom i min fångenskaps land, jag visar

      det syndiga folket hans kraft och storhet.

Vänd om, ni syndare, lev rättfärdigt inför honom -----

       kanske skall han visa er kärlek och barmhärtighet.

      Jag lovsjunger min Gud, jag skall glädja mig

så länge jag lever#.

 

När ni gör bot och bättring från ert syndiga liv.

       Av hela ert hjärta av hela ert själsliv.

Lever ett sannfärdigt liv inför honom.

      Då skall han åter vända sitt nåderika ansikte mot er.

       Ära honom över vad han gjort  för er i tacksamhet.

       Med högljudd röst prisa rättfärdighetens herre.

Lovsjunga evighetens konung.

     Jag, Tobit tacka honom i min fångenskapens land.

      I min tacksam villig visa det syndiga folket

hans kraft och storhet.

     Gör bot och bättring; ni syndare i ert syndfulla liv.

       Förmanar er: lev rättfärdigt liv inför honom.

Gör ni det skall: kanske inför er visa sin

     barmhärtighet och kärlek.

Jag, med mitt liv villig: lovsjunga min Gud.

      Tillåta mig  glädjas så länge jag lever.

 

Tobits bok. 13:8.

 

8.  #Prisa Herren, alla utvalda, lova hans storhet.

Fira glädjedagar och tacka honom#.

 

Prisa Herren, ni alla utvalda.

     Lova villigt hans storhet.

Fira glädjedagar  tacka honom.

 

Tobits bok. 13:9.

 

9.  #Jerusalem, du heliga stad, han skall slå dig för

vad  du  har gjort, men han skall också förbarma

        sig över de  rättfärdiga#.

 

Jerusalem, utvalt till vara den heliga staden.

         Han skall vedergälla dig  för dina o-rättfärdiga gärningars skull.

       Tiden kommer för hans förbarmande över

de rätfärdiga.

 

Tobits bok. 13:10.

 

10.  #Tacka Herren, det är gott för dig, prisa

evighetens konung, så skall ditt tempel med jubel

       byggas upp på nytt.

Måtte han låta alla de fångna få glädja sig hos dig

        och ge alla de olyckliga sin kärlek hos dig,

släktled efter släktled i evighet#.

 

Tacka Herren din Gud; för hans godhet för  dig.

     Prisa evighetens konung.

Gör ni så: då skall Jerusalems tempel bli

     återuppbyggt med jubelrop.

Längtar efter att ska låta alla de fångna i sin

      fångenskap få glädja sina sorgsna hjärtan.

I sin glädje ge alla olyckliga sin kärlek hos dig.

       Under släktid efter släktid i all evighet. 

 

Tobits bok. 13:11.

 

11.  #Ett strålande ljus skall nå till jordens gränser.

Många folk skall komma till dig fjärran ifrån,

       de skall komma från världen ände för

att bo nära Herren Guds heliga namn, de skall

      bära fram sina gåvor till himlens konung.

Släktled efter släktled skall sjunga glädjesånger

      i den utvalda stadens namn skall bestå

för evigt#.

 

Strålande ljuset från Jerusalem skall komma till

      jordens gränser.

Många av jordens folk skall komma till dig 

      från fjärrans länder.

De skall komma från världens ända: för att ha sin

      boplats nära Herrens uds heliga namn.

I sin tacksamhet bära fram gåvir till himlens

      konung.

Släktled efter släktled skall sjunga glädjesånger

      i den nutvalda stadens namn skall äga 

sitt besående värde för all evighet.

 

Tobits bok. 13:12.

 

12.  #Förbannelse över alla som föraktar och smädar

dig, förbannelse över alla som hatar och skymfar

       dig, förbannelse över alla som reserar dig

och river dina murar, alla som störtar dina torn

      och bränner dina hus, men evig välsignelse

över alla som visar dig vördnad!#.

 

Förbannelsen över alla föraktfulla smädande vilka

     smäadar föraktar ditt heliga namn.

Förbannelse över dem som hatar ochh skymfar

    dig, min Gud.

Förbannelse över dem som river ner Jerusalems

     murar.

Törtar ner alla hennes uppbyggda torner.

     Bränner ned din hus. 

Men låter evig välsignelse få råda över dem som 

      som visar dig vörnad och respekt.

 

Tobits bok. 13:13.

 

13.  #Gläd dig då och jubla med de rättfärdiga,

ty de skall alla samlas och prisa evighetens herre#.

 

Du, Jerusalem, gläd dig då visa jubelrop med 

     de rättfärdiga.

De skall tillsammans samlas prisa evighetens

       herre. 

 

Tobits bok. 13:14.

 

14.  #Saliga de som älskar dig, saliga de som gläder

sig över din välgång, saliga alla de som sörjer över

       dina många olyckor, ty de skall få glädjas över

dig och skall få se all din glädje i evighet#.

 

Välsignade de som älskar dig.

       Välsignade de som gläder sig över din välgång.

Välsignade de som sörjer över Jerusalems många

     olyckor och elände.

De som gör så skall få glädjas över dig  skall få

     se all din glädje i all evighet.     

 

Tobits bok. 13:15.

 

15.  #Min själ skall prisa Herren, den store konungen#.

 

Tobits bok. 13:16.

 

16.  #Ty Jerusalem skall byggas upp på nytt och hans tempel för eviga tider.

        Salig blir jag om min släkt lever kvar och får

se dig i din härlighet och lova himlens konung.

       Jerusalems portar skall byggas upp av safir 

och smaragd och av ädelsten alla dina murar.

       Jerusalems torn skall byggas av guld,

renaste guld alla deras tinnar#.

 

Jerusalem skall bli återuppbyggt Herrens heliga

        tempel för evig tid.

Välsignad blir jag om jag får se min släkt leva kvar

        få se din härlighet lova himlens konung.

Jerusalems portar skall byggas upp av safir 

      smragd och ädelsten alla dina murar.

Jerusalems torn: byggas av guld renaste guld

      alla deras höjder.

 

Tobits bok. 13:17.

 

17.  #Jerusalems gator skall beläggas med mosaiker av beryller, rubiner och juveler från Ofir#.

 

Jreusalems återuppbyggelse: hennes gator belagda

     med mosaiker av beryller: rubiner juveler

från Ofir. 

 

Tobits bok. 13:18.

 

18.  #Från Jerusalems portar skall glädjesånger

klinga och från alla dess hus skall det ljuda:

     "Halleluja, välsignad är Israels Gud".

Och de välsignade skall välsigna det heliga namnet

      för alltid och evigt#.

 

Från Jerusalems portar skall glädjesånger 

        höra sitt klngande ljud.

Från alla hennes hus skall de höras ljudet av:

       Hallelujarop, välsignad är Israels Gud.

De välsignade skall välsigna Guds heliga namn.

      För alltid och i all evighet.

 

Tobits bok. 14:1a.

 

1a.  #Så slutade Tobit sin lovsång#. 

     

TOBITS BOK. 12:1-22.

 

RAFAEL AVSLÖJAR VEM HAN ÄR.

 

Tobits bok. 12:1.

 

1.  #När bröllopsfesten var över kallade Tobit till

sig sin son Tobias och sade:

     "Min pojke, se till att mannen som följde med

dig på resan får sin lön, och ger honom mer än

     lönen"#.

 

Mannen som trogen var hans rese-kamrat på resan:

    ängeln Rafael:

Fadern Tobit ville belöna honom.

 

Tobits bok. 12:2.

 

2.  #Tobias svarade:

"Hur mycket ska jag ge honom, far?

     Om han får hälften av det som han och jag har

fört hit, så förlorar jag inte på affären#.

 

Tobias frågade hur belöningen skull vara.

        Förslaget var hälften av vad jag kom med. 

 

Tobits bok. 12:3.

 

3.  # Mig själv har han fört välbehållen hem,

min hustru botade han, pengarna hämtade han

       tillsammans med mig, och dig botade han

också.

      Vad kan jag ge honom som belöning?#.

 

Belöning för vad?

     Fört migvälbehållen hem.

Botade min  hustru.

      Pengarna han hämtade tillsammans med mig.

Dig far; Tobias botade från din blindhet. 

 

Tobits bok. 12:4.

 

4.  #Tobit svarade:

"Min pojke, han har ärligt förtjänat att få hälften

      av allt det han kom hit med"#.

 

Han ärligt gjort sig förtjänst av hälften av

    den penning-summan vi kom hem med.

 

Tobits bok. 12:5.

 

5.  #Och Tobias kallade på honom och sade:

"Du får som lön hälften av allt det du kom hit med.

      Gå i frid!"#.

 

Tobias kallade på ängeln Rafael:

      Erbjöd honom  hälften av allt det du kom hit med.

 

Tobits bok. 12:6.

 

6.  #Då tog Rafael de båda männen avsides och sade till dem:

    "Prisa Gud och ge honom äran!

Prisa hans storhet, berätta till hans ära för alla

     som lever om vad han har gjort med er.

Det är gott att prisa Gud och lovsjunga hans namn.

       Föhärliga Guds gärningar, tveka inte ge honom

äran#.

 

Rafael tog tobit och sonen Tobias avsides 

     och förmanade dem: vem som skulle äras

för den lyckosamma resan.

       Prisa istället Gud ära hans heliga namn!

Prisa hans storhet: för den han är!

       Berätta för alla folk till hans ära: som lever

vad han  gjort för er.

   

Tobits bok. 12:7.

 

7.  #Kungens hemligheter är det rätt att dölja,

men Guds verk skall äras och uppenbaras.

       Så ära och förhärliga dem då: gör det som

är gott så kommer ingen ting ont att drabba er#.

 

Vår konung vår skapare  vår Herre.

       har all rätt dölja sina hemligheter för sitt folk.

Guds ärefyllda verk skall äras och uppenbarad av

      hela skapelsen.

I ert ärandet och förhärligande av dem:

      gör det som är gott vilker ger er beskydd 

mot ondskan.

      

Tobits bok. 12:8.

 

8.  #Det finns mer gott i bön och fasta och i den

rättfärdiges välgörenhet än i den orättfärdiges

     rikedom.

Det är bättre ge allmosor än att samla skatter

     av guld#.

 

Rättfärdighet välgörenhet: vilket ges i bönen

      och fastan.

Vilket den o-rättfärdiges rikedom saknar.

         Bättre i livet ge rikliga allmosor än samla

skatter av guldets tillfälliga värde.

 

Tobits bok. 12:9.

 

9.  #Ty allmosor räddar från döden och renar från alla synder.

      Den som ger allmosor och handlar rättfärdigt

får glädja sig åt ett långt liv#.

 

Givna allmosor livets  räddning  från dödens makt.

          Allmosors givande renar er från alla synder.

Givande allmosor: rättfärdiga handlingar:

        får uppleva glädjen åt ett långt liv.

 

Tobits bok. 12:10.

 

10.  #Men den som lever i synd och orättfärdighet

är sin egen fiende#.

 

Den som lever syndigt liv i o-rättfärdighet:

     gör sig själv till fiende.

 

Tobits bok. 12:11.

 

11.  #Nu vill jag avslöja hela sanningen för er utan

att dölja någonting.

        Jag har redan avslöjat den genom att säga

att man skall dölja kungens hemligheter men 

    uppenbara och ära Guds verk#.

 

Jag, ängeln Rafael vill avslöja hela sanningen för

     er: vem jag är!

Jag har redan avslöjat; genom att lydigt inta avslöja

      Konungens hemlighet.

Men istället uppenbara ära Guds skapelse-verk. 

 

Tobits bok. 12:12.

 

12.  #När du och Sara bad era böner var det jag som bar fram dem till Herrens härlighet och påminde

       honom om er, och när du begravde de döda

var det på samma sätt#.

 

När du och Sara tillsammans bad er böner:

    vad  det jag somm samtidigt bar fram dem inför

Herrens härlighet.

      Påminde honom er.

På samma sätt gjorde det: när du begravde de döda.

      

Tobits bok. 12:13.

 

13.  #Och när du utan att tveka reste dig från din

måltid för att gå och ta hand om den döde#.

 

Likväl gjorde jag det när du beslutsamt reste dig

      från din måltid.

Gick för att omsorgsfullt ta hand om de döda.

 

Tobits bok. 12:14.

 

14.  #Då blev jag sänd till dig för att pröva dig,

men Gud sände mig också för att ge bot åt dig

       och åt Sara, din svärdotter#.

 

Från Herren härlighet: blev jag ett sändbud  till dig:

     för att pröva dig.

Pröva din tro: på min godhet och trofasthet.

       Gud sände mig: också för att ge bot åt dig

och din svärsdotter, Sara. 

 

Tobits bok. 12:15.

 

15.  #Jag är Rafael, en av de sju änglar som står

beredda hos Herren och har företräde hos honom

      i hans härlighet"#.

 

Jag, ängeln Rafael: ev de sju änglarna i Herrens

     härlighet.

Står förberedda hos Herren: äger företrädet få vara

       hos honom i hans härilighet.

 

Tobits bok. 12:16.

 

16.  #De båda männen greps av skräck och föll

bävande ner på sina ansikten#.

 

Tobit och tobias greps av helig skräck:

     föll ned i bävande ödmjukhet på sina ansikten.

 

Tobits bok. 12:17.

 

17.  #Men ängeln sade till dem:

"Var inte rädda, frid över er.

        Upphör aldrig att prisa Gud#.

 

Ägeln sade till dem:

      Var gudfruktiga inför mig, låter friden vila över

era liv.

        Fortsätt prisa Guds heliga namn.

 

Tobits bok. 12:18.

 

18.  #Det var inte min förtjänst att jag kom till er,

det var Guds vilja att jag skulle göra det.

        Honom skall ni prisa i all er tid,

lovsjung honom#.

 

Ängeln säger: inte min egen förtjänst jag ville

    komma till er.

Guds vilja jag skulle göra det.

        Honom i hans förbarmanade och barmhärtighet, skall ni i all er tid lovsjunga honom.  

 

 Tobits bok. 12:19.

 

19.  #Lägg märke till att jag aldrig åt någonting,

det såg bara ut så för er#.

 

Tobits bok. 12:20.

 

20.  #Res er upp från marken och tacka Gud.

   Nu stiger jag upp till honom som har sänt mig.

Skriv ner allt detta som har skett med er.

      Han steg dit upp#.

 

Res er upp från marken visa Gud er tacksamhet.

       Nu lämnar jag er för att återigen stiga upp

till honom i hans härlighet.

       Han som sände mig till er.

Var lydig skriv ned allt vad som skett med er.

 

Tobits bok. 12:21.

 

21.  #Och när de reste sig kunde de inte se honom längre#.

 

När de reste sig från marken: efter ängelns samtal

     med dem var han försvunnen.

 

Tobits bok. 12:22.

 

22.  #Då prisade de lovsjöng honom för de stora  ting som han hade gjort då en ängel från Gud

       visade sig  för dem#. 

 

När ängeln Rafael hade sigit upp till faderns

      härlighet: prisade de lovsjöng honom.

Visade stora underbara ting han hade gjort.

ORD AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.

 

DEL. 191.

 

19100.  Vreden o-barmhärtig.

 

19101.  Häftigheten o-barmhärtig.

 

19102.  Ilskenheten o-barmhärtig.

 

19103.  Saktmodet  barmhärtigheten.

 

19104.  Hjärtat  läppar  tungan  beroende

av varandra.

 

19105.  Ödmjukheten in sin inbjudande kärlek

omsorg har inget slut.

 

19106.  Godhjärtlig barmhärtighet.

 

19107.  Kärlekens trohet  ståndaktighet.

 

19108.  Godheten vår tillflykt  vår styrka

mot ondskan.

 

19109.  Godheten hjälpsam  i nöden mot de ondsinta

aldrig sviker.

 

19110.  Förstörelse  kaos  livets-elände

ondskans gärningar.

 

19111.  Mänsklighetens behov av sanningen

och kärlek.

 

19112.  Mänskligheten bedragen av falskheten

lögnen  föraktet  hatet.

 

19113.  Ödmjukheten få bli älskad uppskattad

av den kärleksfulle.

 

19114.  Kärleksfulle sprider kärleken

i sin omgivning.

 

19115a.  Du människa  hata vreden älska saktmodet.

 

19115b.  Du människa  förakta ilskenheten

älska uppskatta saktmodet.

 

19115c.  Du människa  hata häftigheten

uppmuntra värdesätta saktmodet.

 

19116.  Du, människa  hatar  avundsjukan

älska kärleken.

 

19117.  Godheten ömheten vad människa Behöver.

 

19118.  Kärleken sviker aldrig den kärleksfulle.

 

19119.  Ärligheten sviker aldrig den ärlige.

 

19120.  Kärleken  aldrig kraftlös ny varje dag.

 

19121.  Tåligheten o-skadlig för själen.

 

19122.  O-tåligheten skadlig för själen.

 

19123.  Rädslan  förtvivlan varandras vänner.

 

19124.  Förtvivlan rider på rädslan.

 

19125.  Förtvivlan hopplösheten saknar framtidshopp.

 

19126.  Vara missmodig låter modet falla.

 

19127.  Ondskans  tomheten: fåfänglig dödlig.

 

19128.  Tänk få hjälpa och trösta de förtryckta.

 

19129.  Tänk få befria de fångade i missmodet:

ger dem nytt mod.

 

19130.  Trösta de olyckliga: Ge dem trösterika ord.

 

19131.  Tänk få vara givmild  ge de hungriga bröd.

 

19132.   Kärleken räddar människans från hatet

och föraktats förbannelse.

 

19133.  Sorgen oron: vad ger det till Livet.

 

19134.  Oron sorgen: skadlig för själen.

 

19135.  Rättvisan hatar o-rätta beslut. 

 

19136.  O-rättvisan föraktar rätta beslut.

 

19137.  Rättvisan älskar rätta beslutet.

 

19138.  O-rättvisan älskar o-rätta beslut.

 

19139a.  Ödmjuke öppnar sitt hjärta för ödmjukheten.

 

19139b.  Förtalaren öppnar sitt hjärta 

för förtalet.

 

19139c.  Elake öppnar sitt hjärta för elkaheten.

 

19140.  Ödmjuke funnit en dyrbar skatt i ödmjukheten.

 

19141.  Elake funnit en förgänglig tillflykt

i elakheten.

 

19142.  Elakheten visar ingen omsorg kärlek

till den elake.

 

19143.  Känslo-spelet bedrar hjärtat: för tillfället

tycks vara sann och lyckosam: vilket leder till

      tomhetens fåfänga.

 

19144.  Känslo-spelet tillfälligt lycko-rus.

 

19145.  Känslospelet vilket saknar balansgång

    mellan känslo-livet och verkligheten.

När verkligheten spinger i fatt känslo-spelet:

      visar sig känslo-spelet sin tomhet.

 

19146.  Visheten beskyddar människan från

dåraskapets fåfängliga tomhet.

 

19147a. Den vrede dricker vredens vin. 

 

19147b.  Ilskne dricker ilskenhetens vin.

 

19147c.  Trätgirige dricker trätgirighetens vin.

 

19148.  Avhåll tungas från sveket.

 

19149.  Avhåll tungan från förtalet.

 

19150.  Avhåll tungan från skvalleriet.

 

19151.  Ödmjukes hjärta formbart för ödmjukheten.

 

19152.  Stoltes hjärta o-formbart för ödmjukheten.

 

19153.  Övermodiges hjärta o-formbart 

för ödmjukheten.

 

19154.  Ödmjuke förkastar inte ödmjukheten.

 

19155.  Tålige förkastar inte tåligheten:

ser den som sin vän.

 

19156.  O-tålige förkastar tåligheten: ser den som

sin o-vän.

 

19157a.  Tåligheten tillhör ägs av tåligheten.

 

19157b.  Tåligheten tåliges bundsförvant.

 

19157c.  O-tåligheten o-tåliges bundsförvant.

 

19158.  O-tålige i sin o-kunnighet ingått

förbund med o-tåligheten.

 

19159.  Tålige lärt känna tålighetens välsignelse.

 

19160.  O-tålige går raka vägar.

 

19161.  Tålige går på livets raka vägar.

 

19162.  Ilskne får böja sig för saktmodet antingen

han vill eller inte.

 

19163a.  Vänliga ord  hjärtats rena ord.

 

19163b.  Snälla ord  hjärtats rena ord.

 

19163c.  Godhjärtliga ord  hjärtats rena ord.

 

19164.  Elaka ord  hjärtats orena ord 

orenar tungan och läpparna.

 

19165.  Elaka ord  orenar sårar själen.

 

19166.  Milda ord  smakar honungens sötma.

 

19167.  Hårdhjärtliga ord smakar som

bitter malört.

 

19168.  Malörtens smak inget längta efter.

 

19169.  Vilken skillnad få smaka honungens sötma.

 

19170.  Disciplinerade ögon ser inte allt:

äger förmågan urskillja mellan det goda och onda.

 

19171.  Disciplinerade ögon lyssnar inte på allt:

äger förmågan urskilja mellan det goda och onda.

 

19172a.  Hjärtats högmod går före fall.

 

19172b.  Hjärtats stolthet går före undergång.

 

19173.  Elakheten har makt över elakhetens

tunga:  Använder den som sitt språkrör.

 

19174.  Förtalet har makt över förtalets tunga:

Använder den som sitt språkrör.

 

19175a.  Kärlekens medlidande vad Livet Behöver.

 

19175b.  Kärlekens medömkan vad Livet Behöver.

 

19175c.  Kärlkeens medkänslan vad Livet Behöver.

 

19176.  Livet i själv-behärskningens beteende:

beskyddet mot Livets olika begär.

 

19177.  Barmhärtiga godheten visar omsorg

om sin nästas behov.

 

19178.  Godheten flyr ondskan söker det goda.

 

19179.  O-kunnighetens blindhet: farlig för själen.

 

19180.  Kärlekens fullhet fullkomlig.

 

19181.  Hatet bjuder livet på o-fullkomliga livet.

 

19182.  Föraktet bjuder livet på o-fullkomliga livet.

 

19183.  O-kunnighetens förblindelse gör

henne till Livets dåre.

 

19184.  Likgiltighetens lättjefulla liv:

o-intressant liv.

 

19185.  Likgiltighetens lättjefulla liv:

skadar själslivet.

 

19186.  Likgiltighetens lättjefulla liv:

förkastar kärlekens och sanningens liv.

 

19187.  Ödmjuke sprider ödmjukhetens väldoft

inför stolta människor.

 

19188.  Snälla människor sprider snällhetens väldoft inför elaka människor.

 

19189.  Förtalets människor sprider sina ords

fördömande över människors liv.

 

19190.  Sanningen föraktar avskyr denna 

världens lögner.

 

19191.  Vad för hjälp och tröst ger lögnaktiga ord?

 

19192.  Troheten avskyr denna världens o-trohet.

 

19193.  God moral hatar avskyr denna

världens moraliska misär.

 

19194.  Ödmjukhetens givande tillväxt görs

dagligen i den ödmjukes hjärta.

 

19195.  Tänk få vara fostrad formad in i

kärlekens fullkomliga liv.

 

19196.  Talande tystnaden likt ljuvlighetens

välklingande musik.

 

19197.  Sannings-enlige låter sig ledas på

sanningens raka vägar.

 

19198.  Kärleksfyllt hjärta  fördriver all

ondskans rädsla.

 

19199.  Ödmjukheten törstar längtar efter

ödmjuka hjärtan.

  

 

      

 

 

 

ORD FÖR DAGEN  APRIL MÅNAD.  2020.

 

Första dagen.

 

Trösterika ord: känner avsky mot falska

        lögn-aktiga ord.

 

Andra dagen.

 

Förstörelsen kaoset eländet rider på ondskan.

 

Tredje dagen.

 

Tanken  tungan  seendet hörseln påverkar 

     tankarna:  hjärtats tankar talar ut vad som

förvaras i hjärtat.

 

Fjärde dagen.

 

Lögnen har inget bestående värde.

     Lögnen har inget bestående på jorden.

 

Femte dagen.

 

Människans dagliga livsval i livet antingen 

välja tålighetens eller o-tåligheten väg.

 

Sjätte dagen.

 

Tålighetens väg vandringen i tröste-rika tåligheten.

       Tålighetens väg vägen bort

från o-tålighetens smärtsamma lidandets vägar.

 

Sjunde dagen. 

 

Bättre välja tålighetens väg än o-tålighetens.

 

Åttonde dagen.

'

Rättvisans kärlekens vägar bättre än

     o-rättvisans hatets föraktets.

 

Nionde dagen.

 

Ondskans o-rättvisa  föraktfull hatisk.

 

Tionde dagen.

 

Räddande kärleken livets klokaste val.

 

Elfte dagen.

 

Räddande barmhärtigheten livets visaste väg-val.

 

Tolfte dagen.

 

Ilsknes beteende fattig på livs-glädje. 

 

Trettionde dagen.

 

Livets omsorg och ömhet barmhärtighetens 

    goda vänner.

 

Fjortonde dagen.

 

Snällheten vinnaren i elakhetens närhet.

 

Femtonde dagen.

 

Elakheten förloraren i vänlighetens närhet.

 

Sextonde dagen. 

 

Sanningen vinnaren i lögn-aktiga ords närhet.

 

Sjuttionde dagen.  

 

Lögnaktiga ord förlorarna i sanna ordens närhet.

 

Artonde dagen.

 

Sanna ord ärar sanningen.

 

Nittionde dagen.

 

Falska ord ärar lögnen.

 

Tjugonde dagen.

 

Undvik ordstrider:

     låt saktmodig tunga istället vara Herre.

 

Tjugoförsta dagen.

 

Undvik tala gräl-skjuka ord: låta tystnaden få råda.

 

Tjugoandra dagen.

 

Där trät-girigheten råder  flyr tystnaden.

 

Tjugotredje dagen.

 

Där ordstrider råder flyr saktmodets tunga.

 

Tjugofjärde dagen.

 

Där sinnesfriden råder  där trivs tystnaden.

 

Tjugofemte dagen.

 

Där förtalets tunga talar  där trivs o-tystnaden.

 

Tjugosjätte dagen.

 

Där skvalleriets tunga talar  där van-trivs

     tystnaden. 

 

Tjugosjunde dagen.

 

Där strids-lystenheten råder van-trivs ömheten

            och kärleken.

 

Tjugoåttonde dagen.

 

Där kärleken och barmhärtigheten råder

     van-trivs hatet o-barmhärtigheten.

 

Tjugonionde d agen.

 

Sura bittra läppar vad ger de till Livet.

 

Trettionde dagen.

 

Gnälliga knotande ord var ger det till Livet.

       Klagande läppar inga problem-lösare. 

 

 

 

 

 

 

ORD FÖR DAGEN  MAJ MÅNAD  2020.

 

Första dagen.

 

Människors vrede: sårar hjärtan i vad den gör.

 

Andra dagen.

 

Världens stor-talighet: lever i upproriskhet

mot sanningen.

 

Tredje dagen.

 

Världens o-rättvisa sämre än sanningens rättvisa.

 

Fjärde dagen.

 

Vad är sanning: svar; säger vad sant är:

     följer sanningen.

 

Femte dagen.

 

Vad är lögn: svar; säger vad o-rätt är:

följer lögnens o-rättvisa.

 

Sjätte dagen.

 

Vilan och förtröstan rider på tiden.

 

Sjunde dagen.

 

Tiden och tron bundsförvanter.

 

Åttonde dagen.

 

Tåligheten rider på tiden.

 

Nionde dagen.

 

Tiden tåligheten tron ger resultatet i vad utlovat är.

 

Tionde dagen.

 

Tron tiden tåligheten villiga samarbetar med viljan.

 

Elfte dagen.

 

Tåligheten tiden tron rider på människans vilja.

 

Tolfte dagen.

 

Förlåtelsen dyrbar i människors ögon.

 

Trettionde dagen.

 

Ljusets barn: talar sanna ord; avslöjar mörkret

     där lögnen råder.

 

Fjortonde dagen.

 

Tänk få vara förenad med sanningen:

     vara sanningens medhjälpare.

 

Femtonde dagen.

 

Tänk få vara förenad med ödmjukheten:

     vara ödmjukhetens dagliga medhjälpare.

 

Sextonde dagen.

 

Tänk få vara förenad med sanna ord:

tala vad rättvist är  ära rättvisan.

 

Sjuttonde dagen.

 

Kärleken befriad från dödligheten.

 

Artonde dagen.

 

Hatet föraktet lever i mörkrets närhet.

 

Nittionde dagen.

 

När själviskheten dör i människans hjärta:

      o-själviskheten blir istället Herre i hennes hjärta.

 

Tjugonde dagen.

 

Kärlekens gränslösa djuphet:

    har sitt ursprung i fullkomliga kärleken.

 

Tjugoförsta dagen.

 

Fullkomliga kärleken ger allt vad den ge av sig själv.

 

Tjugoandra dagen.

 

Saktmodige sen till vrede: stor i vara saktmodig.

 

Tjugotredje dagen.

 

Vara sen till vrede: tillåter inte vreden vara Herre.

 

Tjugofjärde dagen.

 

Vara stor i sakmodet: tillåter saktmodet vara Herre.

 

Tjugofemte dagen.

 

Tänk få vara saktmodets tjänare: få se

   saktmodet som en god förebild.

 

Tjugosjätte dagen.

 

Egoismen livets förgörare:

       livets fåfängliga tomhet.

 

Tjugosjunde dagen.

 

Egoismen har inga rättigheter styra våra liv

om inte vår vilja tillåter den göra det.

 

Tjugoåttonde dagen.

 

Äger människan livets o-kunnighet om

egoismens syfte: bli falskt bedragen.

 

Tjugonionde dagen.

 

Kunskapen om egoismens smärtsamma skadliga

     påverkan: gör människan avskyr undviker 

egots listiga faror över livet.

 

Trettionde dagen.

 

O-barmhärtighetens elakhet: 

    vanärar barmhärtighetens godhet.

 

Trettiondeförsta dagen.

 

Vredens elakhet: skadar saktmodets omsorg

och omtänksamhet. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

TOBITS BOK. 11:1-19.

 

HEMKOMSTEN.

 

Tobits bok. 11:1.

 

1.  #De fortsatte sin resa tills de närmade sig Kaserin, som ligger strax utanför Nineve#.

 

Tobits bok. 11:2.

 

2.  #Då Rafael:

"Du vet hur det var med din far när vi lämnade honom#.

 

Tobits bok. 11:3.

 

3.  #Låt oss skynda före din hustru och göra huset

i ordning tills de kommer tillbaka#.

 

Levde livet i Guds ordning: vilket ärar

    ordningens Gud.

 

Tobits bok. 11:4.

 

4.  #De  två männen gav sig iväg, och Rafael

sade åt Tobias att ha gallan till reds#.

 

De två männen Ängeln Rafael och Tobias gav sig 

      tillsammans iväg.

Rafael sade till Tobias att ha gallan tillgänglig.

    Hunden sprang och mötte. 

 

Tobits bok. 11:5. 

 

5.  #Och Hanna som satt och såg bortåt vägen

efter sin son#.

 

Hannas Moderkärleken visade sig i hennes

       kärlekfulla blickar till sonen.

 

Tobits bok. 11:6.

 

6.  #Fick syn på honom där han kom.

Då ropade han till hans far.

    "Här kommer din son, och mannen som reste

med honom också"#.

 

Tobits bok. 11:7.

 

7.  #Innan Tobias gick fram till sin far och sade

Rafael till honom:

     "Jag vet att hans ögon skall bli öppnade#.

 

Ängeln utlovar Tobits blindhet: istället får

       synen tillbaks.

 

Tobits bok. 11:8.

 

8.  #Stänk fiskgallan i ögonen på honom, så får

läkemedlet de vita hinnorna att skrumpna

       och flagna av, och din far får synen tillbaka

och kan se ljuset"#.

 

Stänk fisk-gallan i din fars ögon.

      Genom tronslydnad handlar på vad Rafaels ord:

När fiskgallan: vilket blir till läkemedel:

      vidrör hans ögon de vita hinnorna vilket gjort

hans ögon blinda skrumpna ihop och flagna av.

       Din fars syn kommer åter se ljuset.  

 

Tobits bok. 11:9.

 

9.  #Hanna rusade  upp, slog armarna om sin son

och sade:

     "Nu har jag fått se dig, min pojke,

nu kan jag dö".   Och hon brast ut i gråt#.

    

Hannas moders-kärlek  visar sig i hennes ömhet  

     och omsorg för sonen. 

 

Tobits bok. 11:10.

 

10.  #Tobit  reste sig också.

Han snubblade, men lyckades ta sig ut genom

    dörren till gården.

Tobias gick fram till honom"#.

 

Tobits bok. 11:11.

 

11.  #Med fiskgallan i handen, och blåste på hans ögon, tog tag i honom och sade:

      "Var lugn, far".

Så anbringade han läkemedlet i ögonen på honom,

      när det började svida#.

 

Tobias tros-handling efter ängelns förmaning

      göra det.

Min far var inte rädd!

         

Tobits bok. 11:12-13.

 

12-13.  #Gnuggade fadern med båda händerna

bort hinnorna från ögonvrårna, så att han kunde se

      sin son.

Då slog han armarna runt honom#.

 

Fadern efter fiskgallans läkemedel vidrört hans

      ögon vidrörde med sina händer ögonen.

Gnuggade bort förblindelsens hinnor ögonvrårna.

        Vilketg jorde han återigen kunde tydligt se sonen.

     I tacksamhet omfamnade fadern sonen.

 

Tobits bok. 11:14.

 

14.  #Brast ut i gråt och sade:

"Jag ser dig, mitt barn!

        Välsignad är Gud, välsignat hans stora namn

och välsignade alla hans heliga änglar.

       Må hans heliga namn prisas i all evighet#.

 

Fadern i tacksamma glädje-tårar:

     Utbrast i högljudd gråt.

Tänk få se dig igen med mina älskade ögon,

     mitt kära barn!

Ger Gud sitt hjärtats tacksamhet.

      I sin tacksägelse lovsjungande bön:

Gud är välsignad före alla andra gudar.

         Hans stora namn är välsignat i evighet.

Alla hans heliga änglar inför hans himmelska tron

       är välsignade.

Låt hans heliga namn få vara prisat i all evighet.

 

Tobits bok. 11:15.

 

15.  #Ty han slog mig men förbarmade sig åter över

mig: nu ser jag min son Tobias".

       Sedan gick Tobit in igen och prisade Gud med 

hög röst i sin glädje.

     Och Tobias berättade för sin far att hans resa 

hade gått lyckligt och att han hade hämtat

    pengarna och att han dessutom hade äktat 

Raguels dotter Sara.

       "Hon är på väg hit", sade han, hon är alldeles

utanför Nineves port"#.

 

Han slog mig med blindhet.

        Förbarmade mig i sin godhet: när min syn

återkom efter en tids blindhet.

       Tänk nu får jag se min son, Tobias!

Tobit träffade sin son Tobias:

       I vilket han fortsatte högljutt prisa i hjärtats fröjd.

     Berättade frimodigt om den lyckliga resan.

Och sinn hustru Sara Raguels dotter han äktat.

      Hon är på väg hit: just nu vid Nineves portar.

 

Tobits bok. 11:16.

 

16.  #Tobit gick ut till stadsporten för att möta

sin svärdotter, och han prisade Gud i sin glädje.

       Och folket i Nineve häpnade när de såg honom 

komma gående med långa kliv och i sin fulla 

      styrka, utan att ledas av någon#.

 

Tobitg i sitt tacksamma seende gick till stadsporten

      för att möta sin kära svärdotter Sara.

Nineves folk förundrade sig över hans frimodiga

     glädjefyllda fotsteg: i full livsstyrka:

utan någons hjälp.

 

Tobits bok. 11:17.

 

17.  #Inför dem alla lovade Tobit Gud som hade 

förbarmat sig över honom och öppnat hans ögon.

       När han mötte sin son Tobias hustru Sara 

hälsade han henne med orden:

     "Välkommen, dotter: välsignad är Gud som har

fört dig hit till oss, min dotter.

      Välsignade är din far och mor, välsignad är

min son Tobias och välsignad är du själv,

     min dotter.'

Välkommen till ditt hem jag önskar dig välsignelse

      och glädje, välkommen hit, min dotter!".

Den dagen blev det glädje bland alla judar i Nineve#.

 

Inför Nineves folks ögon prisade Guds godhet.

     Förbarmat sig över honom: över hans öppnade ögon.

      Mötte sin svärdotter med öppen famn.

Välkommen, min dotter.

      Låt Gud vara välsignad i vad han fört dig välbehållen till oss.

       Tala ut välsingelse över:

Över Saras föräldrar; sonen Tobias.

     Och över Saras liv.

Alla judar i Nineve gladdes över vad som hänt. 

 

Tobits bok. 11:18.

 

18.  #Tobits brorsöner Achikar och Navad kom glada till hans hus#.

 

Tobits brorsöner villigt delade sin tacksamma glädje

      över Guds förbarmande.

 

Tobits bok. 11:19.

 

19.  #Och de höll en glad bröllopsfest för Tobias

   under sju dagar#.  

TOBITS BOK. 10:7b-13.

 

UPPBROTTET FRÅN RAGUEL.

 

Tobits bok. 10:7b.

 

 tt När den fjortonde dagar långa bröllopsfesten var över som Raguel hade svurit att hålla för sin dotter,

      gick Tobias in till honom och sade:

"Låt mig ge mig av nu, för jag förstår att far och mor

       tror att de aldrig skall få se mig mer.

Jag ber dig, fader, att du låter mig resa till min far.

      Jag har redan berättat för dig hur det var med honom när jag for"#.

 

Hemresan från Raguel.

      Bröllopsfesen varade i fjorton dagar.

Raguel svurit sin ed överlämna sin dotter Sara 

     till Tobias.

 

Tobits bok. 10:8.

 

8.  #Raguel svarade:

"Stanna här, min pojke, stanna kvar hos mig, 

jag skall skicka folk till din far Tobit med

     underrättelser om dig"#.

 

Stanna ytterligare en tid hos mig: svarade Raguel.

       Gör du det skall skicka mitt folk för att 

underrätta din far Tobit att stannat kvar hos mig.

 

Tobits bok. 10:9.

 

9.  #"Nej aldrig", sade Tobias, jag ber dig att du låter mig resa härifrån till min far"#.

 

Tobias ville inte besvara hans  erbjudande.

          Istället ville resa hem till sin far.

 

Tobits bok. 10:10.

 

10.  #Du lät Raguel det bli så:

Tobias fick ta sin hustru Sara och hälften av

      Raguels rikedom, tjänare och tjänsteflickor,

kor och får, åsnor och kameler, kläder, pengar

      och husgeråd#.

 

Raguel lyssnade på Tobias ord.

          Tobias fick sin hustru Sara.

Hälften av Raguel egendom: tjänare tjänsteflickor

      kor får åsnor kameler kläder pengar

och husgeråd.

 

Tobits bok. 10:11.

 

11.  #Han önskade dem lycklig resa och gav Tobias

avskedshälsning:

     "Lycka till, min pojke, lycklig resa!

Må himlens Herre, låta allt gå väl för er, för dig

       och för din hustru Sara.

Måtte jag få se era barn innan jag dör"#.

 

Raguel önskade dem en lycklig resa.

         I sin avskedhälsning sa:

Lycklig resa, min pojke.

      Himlens Herre må beskydda er resa.

Låt få se era barn våra barnbarn innan vi dör.

 

Tobits bok. 10:12.

 

12.  #Och till sin dotter, Sara sade han:

"Visa aktning för din svärfar och svärmor,

       min dotter, ty från denna stund är de dina föräldrar, alldeles som vi som gav dig livet.

       Gå i frid, min dotter.

Måtte jag bara få höra gott om dig så länge jag

      lever."#.

Efter denna avskedshälsning lät han dem ge sig av.

       Och Edna sade till Tobias:

"Mitt barn, min älskade broder, må Herren föra dig

       lyckligt hem, och måtte jag leva så länge att jag får se dina och Saras barn innan jag dör.

      Inför Herren lämnar jag min dotter i ditt förvar:

vålla henne aldrig någon sorg i hela ditt liv.

       Gå i frid, min pojke!

Från denna stund är jag din mor och Sara

    din syster.

Måtte vi alla få njuta av samma lycka så länge vi

       lever".

Hon kysste dem båda och önskade dem lycka

    på resan#.

 

Fadern Raguels förmaning till sin dotter Sara:

       Visa vördnad  och respekt för din svärfar 

och svärmoder, min dotter.

     Från tiden vid din äkting av Tobias, är de dina

föräldrar: likt vi din far och mor gav dig livet.

     Gav dottern en avskeds-hälsning. 

Edna Sara mor:

     Låt Herren ge did ett lyckligt liv: 

få uppleva er livsfrukt: mig få se era barn. 

 

Tobits bok. 10:13.

 

13.  #Så lämnade Tobias Raguels hus frisk och  glad, och han prisade himlens och jordens herre,

       som råder över allt, för att hans resa hade

gått lyckligt.

       Han prisade också Raguel och hans hustru

Edna och sade:

     "Måtte det lyckas mig att hedra dem så länge

de lever"#. 

 

Tobias lämnade Saras föräldrars hus:

       Vid god hälsa och med glatt hjärta.

Prisade, himlens och jordens herre.

       Vilken råder över allt skapat.

 

    

TOBITS BOK. 3:16-17.

 

ÄNGELN RAFAEL SÄNDS UT.

 

Tobits bok. 3:16.

 

16.  #I ett och samma ögonblick nådde bådas 

böner fram till Guds härlighet#.

 

Tobits och Saras böner blev bönhörda vid

      samma ögonblick.

Inför Guds härlighets tron.

 

Tobits bok. 3:17.

 

17.  #Och Rafael sändes ut för att ge dem bot:

åt Tobit grenom att befria hans ögon från de vita

      hinnorna, så att han åter skulle få se 

Guds ljus, och åt Sara, Raguels dotter, genom att ge

      henne till hustru åt Tobias son till Tobits son,

och befria henne från den onde demonen

      Asmodaios.

Tobias hade nämligen företrädesrätt till Sara 

       framför alla andra som kunde vilja äkta henne.

I samma ögonblick som Tobit återvände in 

      i sitt hus från gården, gick Sara,

Raguels dotter, ner från övervåningen#.

 

Ängel blev utsänd från Guds härlighet:

     till Tobit och Sara.

Till bot åt: befriade Tobits blindhet från de vita

     ögon-hinnorna: för att se Guds ljus.

För att ge Sara somm hustru åt Tobits son Tobias.

      Befria henne från demonen Asmodaios.