TOBITS BOK. 11:1-19.

 

HEMKOMSTEN.

 

Tobits bok. 11:1.

 

1.  #De fortsatte sin resa tills de närmade sig Kaserin, som ligger strax utanför Nineve#.

 

Tobits bok. 11:2.

 

2.  #Då Rafael:

"Du vet hur det var med din far när vi lämnade honom#.

 

Tobits bok. 11:3.

 

3.  #Låt oss skynda före din hustru och göra huset

i ordning tills de kommer tillbaka#.

 

Levde livet i Guds ordning: vilket ärar

    ordningens Gud.

 

Tobits bok. 11:4.

 

4.  #De  två männen gav sig iväg, och Rafael

sade åt Tobias att ha gallan till reds#.

 

De två männen Ängeln Rafael och Tobias gav sig 

      tillsammans iväg.

Rafael sade till Tobias att ha gallan tillgänglig.

    Hunden sprang och mötte. 

 

Tobits bok. 11:5. 

 

5.  #Och Hanna som satt och såg bortåt vägen

efter sin son#.

 

Hannas Moderkärleken visade sig i hennes

       kärlekfulla blickar till sonen.

 

Tobits bok. 11:6.

 

6.  #Fick syn på honom där han kom.

Då ropade han till hans far.

    "Här kommer din son, och mannen som reste

med honom också"#.

 

Tobits bok. 11:7.

 

7.  #Innan Tobias gick fram till sin far och sade

Rafael till honom:

     "Jag vet att hans ögon skall bli öppnade#.

 

Ängeln utlovar Tobits blindhet: istället får

       synen tillbaks.

 

Tobits bok. 11:8.

 

8.  #Stänk fiskgallan i ögonen på honom, så får

läkemedlet de vita hinnorna att skrumpna

       och flagna av, och din far får synen tillbaka

och kan se ljuset"#.

 

Stänk fisk-gallan i din fars ögon.

      Genom tronslydnad handlar på vad Rafaels ord:

När fiskgallan: vilket blir till läkemedel:

      vidrör hans ögon de vita hinnorna vilket gjort

hans ögon blinda skrumpna ihop och flagna av.

       Din fars syn kommer åter se ljuset.  

 

Tobits bok. 11:9.

 

9.  #Hanna rusade  upp, slog armarna om sin son

och sade:

     "Nu har jag fått se dig, min pojke,

nu kan jag dö".   Och hon brast ut i gråt#.

    

Hannas moders-kärlek  visar sig i hennes ömhet  

     och omsorg för sonen. 

 

Tobits bok. 11:10.

 

10.  #Tobit  reste sig också.

Han snubblade, men lyckades ta sig ut genom

    dörren till gården.

Tobias gick fram till honom"#.

 

Tobits bok. 11:11.

 

11.  #Med fiskgallan i handen, och blåste på hans ögon, tog tag i honom och sade:

      "Var lugn, far".

Så anbringade han läkemedlet i ögonen på honom,

      när det började svida#.

 

Tobias tros-handling efter ängelns förmaning

      göra det.

Min far var inte rädd!

         

Tobits bok. 11:12-13.

 

12-13.  #Gnuggade fadern med båda händerna

bort hinnorna från ögonvrårna, så att han kunde se

      sin son.

Då slog han armarna runt honom#.

 

Fadern efter fiskgallans läkemedel vidrört hans

      ögon vidrörde med sina händer ögonen.

Gnuggade bort förblindelsens hinnor ögonvrårna.

        Vilketg jorde han återigen kunde tydligt se sonen.

     I tacksamhet omfamnade fadern sonen.

 

Tobits bok. 11:14.

 

14.  #Brast ut i gråt och sade:

"Jag ser dig, mitt barn!

        Välsignad är Gud, välsignat hans stora namn

och välsignade alla hans heliga änglar.

       Må hans heliga namn prisas i all evighet#.

 

Fadern i tacksamma glädje-tårar:

     Utbrast i högljudd gråt.

Tänk få se dig igen med mina älskade ögon,

     mitt kära barn!

Ger Gud sitt hjärtats tacksamhet.

      I sin tacksägelse lovsjungande bön:

Gud är välsignad före alla andra gudar.

         Hans stora namn är välsignat i evighet.

Alla hans heliga änglar inför hans himmelska tron

       är välsignade.

Låt hans heliga namn få vara prisat i all evighet.

 

Tobits bok. 11:15.

 

15.  #Ty han slog mig men förbarmade sig åter över

mig: nu ser jag min son Tobias".

       Sedan gick Tobit in igen och prisade Gud med 

hög röst i sin glädje.

     Och Tobias berättade för sin far att hans resa 

hade gått lyckligt och att han hade hämtat

    pengarna och att han dessutom hade äktat 

Raguels dotter Sara.

       "Hon är på väg hit", sade han, hon är alldeles

utanför Nineves port"#.

 

Han slog mig med blindhet.

        Förbarmade mig i sin godhet: när min syn

återkom efter en tids blindhet.

       Tänk nu får jag se min son, Tobias!

Tobit träffade sin son Tobias:

       I vilket han fortsatte högljutt prisa i hjärtats fröjd.

     Berättade frimodigt om den lyckliga resan.

Och sinn hustru Sara Raguels dotter han äktat.

      Hon är på väg hit: just nu vid Nineves portar.

 

Tobits bok. 11:16.

 

16.  #Tobit gick ut till stadsporten för att möta

sin svärdotter, och han prisade Gud i sin glädje.

       Och folket i Nineve häpnade när de såg honom 

komma gående med långa kliv och i sin fulla 

      styrka, utan att ledas av någon#.

 

Tobitg i sitt tacksamma seende gick till stadsporten

      för att möta sin kära svärdotter Sara.

Nineves folk förundrade sig över hans frimodiga

     glädjefyllda fotsteg: i full livsstyrka:

utan någons hjälp.

 

Tobits bok. 11:17.

 

17.  #Inför dem alla lovade Tobit Gud som hade 

förbarmat sig över honom och öppnat hans ögon.

       När han mötte sin son Tobias hustru Sara 

hälsade han henne med orden:

     "Välkommen, dotter: välsignad är Gud som har

fört dig hit till oss, min dotter.

      Välsignade är din far och mor, välsignad är

min son Tobias och välsignad är du själv,

     min dotter.'

Välkommen till ditt hem jag önskar dig välsignelse

      och glädje, välkommen hit, min dotter!".

Den dagen blev det glädje bland alla judar i Nineve#.

 

Inför Nineves folks ögon prisade Guds godhet.

     Förbarmat sig över honom: över hans öppnade ögon.

      Mötte sin svärdotter med öppen famn.

Välkommen, min dotter.

      Låt Gud vara välsignad i vad han fört dig välbehållen till oss.

       Tala ut välsingelse över:

Över Saras föräldrar; sonen Tobias.

     Och över Saras liv.

Alla judar i Nineve gladdes över vad som hänt. 

 

Tobits bok. 11:18.

 

18.  #Tobits brorsöner Achikar och Navad kom glada till hans hus#.

 

Tobits brorsöner villigt delade sin tacksamma glädje

      över Guds förbarmande.

 

Tobits bok. 11:19.

 

19.  #Och de höll en glad bröllopsfest för Tobias

   under sju dagar#.