Alla inlägg den 4 maj 2019
JOBS BOK. 35:1-16.
DEL. 4.
Jobs bok. 35:1.
1. #Elihu sade:
Jobs bok. 35:2.
2. #Tycker du detta är riktigt?
Du säger att du har rätt mot Gud#.
I ditt tal visar sig ditt rättfärdiga tal inför Gud.
Jobs bk. 35:3.
3. #Du frågar honom:
"Vad har du för nytta av min rättfärdighet,
och vad gör det dig om jag syndar?".
Ifrågasätter honom:
Har du den Väldige nytta av min o-strafflighet
livet i renheten.
Om jag lever i ondskan, vad gör det dig?
Jobs bok. 35:4.
4. #Jag vill ge dig svar, dig och dina vänner#.
Jag vill besvara dig, och dina vänner.
Jobs bok. 35:5.
5. #Vänd blicken mot himlen och se, betrakta
molnen högt ovanför dig#.
Låt din blick vändas mot himlen, se,
betrakta molnens underverk högt ovan dig.
Jobs bok. 35:6.
6. #Om du syndar, vad gör det honom?
Är dina brott många, vad gör det honom?#.
Syndar du, lyder ondskan, vad gör det honom?
Deras brotts antal, vad gör det honom?
Jobs bok. 35:7.
7. #Om du är rättfärdig, vad ger det honom,
vad får han ta emot av dig?#.
Ditt rättfärdiga liv, vad ger det till honom?
Vad får han av det?
Jobs bok. 35:8.
8. #Din ondska berör bara människor,
din rättfärdighet bara dina likar#.
Ditt ondskefulla liv, berör människors liv.
Din rättfärdighet likaså.
Jobs bok. 35:9.
9. #Man klagar över våld och förtryck, man ropar
på hjälp mot de mäktiga#.
Människor klagar över de mäktigas våld förtryck.
Ropar om befrielse från deras våldsamhet.
Jobs bok. 35:10.
10. #Men ingen frågar:
"Var är Gud, min skapare, han som skänker styrka
i natten#.
Ingen frågar:
Var är Gud i sin tystnad.
Min skapare, vet han skänker sin egen styrka
under nattens vila.
Jobs bok. 35:11.
11. #Han som har gett oss mer kunskap än markens djur, mer vishet än himlens fåglar?#.
Gett oss mer kunskap än markens levande djur.
Mer vishet än himlens fåglar.
Jobs bok. 35:12.
12. #Så klagar de men får inget svar, ty de
är onda och övermodiga#.
De klagar: blir inte besvarade i sitt klagande.
Eftersom de lever livet i ondskan
och övermodighet.
Jobs bok. 35:13.
13. #Gud lyssnar inte till tomma böner,
den Väldige bryr sig inte om sådant#.
Tomma böner behagar inte Gud.
Den väldige i höjden besvarar inte
själviska böner.
Jobs bok. 35:14.
14. #Om den än säger att du inte ser honom
är det han som skall döma.
Vänta på honom!#.
Lev i tålmodig inväntan på honom.
Jobs bok. 35:15.
15. #Men så länge Gud inte straffar i sin vrede
och inte bryr sig så mycket om synden#.
När han låter syndares synd inte bestraffas bli
fördröjd i sin vrede.
Vilket kan ses han inte bryr sig om synden.
Jobs bok. 35:16.
16. #Kan Job hålla på med sitt prat och låta
sitt oförnuft flöda#.
Job kan då fortsätta sitt dåraktiga tal.
ORD AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE
DEL. 171.
17100. Avskyvärda elakheten avskyvärda övermodet
lever i livets mörker.
17101. O-intressant liv leva livets mörker.
17102. Pratsjuke pratsamme äger o-tyglad tunga.
17103a. Ondskefulle heltidsanställd hos ondskan.
17103b. Elake heltids-anställd hos elakheten.
17103c. Förtalaren heltidsanställd hos förtalet.
17104. Kärleken kärleksfulles livs beskydd
mot hatets listigheter.
17105a. Ärligheten ärliges beskydd mot
o-ärlighetens lockelser.
17105b. Förnöjsamheten förnöjsammes beskydd
mot o-förnöjsamhetens ha-begär.
17105c. Tacksamheten tacksammes beskydd
mot o-tacksamhetens farliga gissel.
17106. Mildheten kärleken livets bundsförvanter.
17107. Givmildheten rider på ödmjukheten.
17108. Snällheten rider på stoltheten.
17109a. Ödmjukheten livets räddare.
17109b. Övermodet livets förlorare.
17109c. Förtalet livets förlorare.
17110a. Ilskenheten livets förgörare.
17110b. Hatet livets förgörare.
17110c. Föraktet livets för-görare.
17111. Ödmjuke har sitt hjärta och tankar
dagligen levande i ödmjukheten.
17112. Fullkomlige vandrar på fullkomlighetens
trygga vägar.
17113. O-fullkomliges vägar o-intressanta.
17114. Vad har hatet att ge till kärlekens sötma.
17115. O-sämjan och vänskapen varandras fiender.
17116a. Tvivlet o-ärlig vad den säger.
17116b. Tvivlet har aldrig talat sanning.
17116c. Tvivlet äger ingen uppmuntran.
17117. Tvivlet förvirrar folket.
17118. Tron hjälper uppmuntrar nationen.
17119a. Bättre välja vänlighetens fångenskap
än elakheten fångenskap.
17119b. Bättre välja kärlekens fångenskap än
hatets föraktes fångenskap.
17119c. Bättre välja tålighetens fångenskap än
o-tålighetens fångenskap.
17120. O-tålige saknar tålighetens trösterika
hjälpsamhet i livet.
17121. O-tåligheten likt tjuven stjäler tillgängliga
tröstens hjälpens tålighet.
17122a. Genom lärt känna o-tåligheten o-tröstan
o-hälpsamhet, klokt göra beslutet, välja
tåligheten istället.
17122b. Eftersom tåligheten bättre i sin livsföring
trösterik hjälpsam, vilket o-tåligheten inte är.
17123. Godheten ger trofast hjärta.
17124a. Trofast ståndaktigt hjärta människan
livets trygghet och beskydd.
17124b. Livet trygghet och beskydd gör livet
harmoniskt stillsamt.
17125. Trofast ståndaktigthjärta förstår
själens värde.
17126. Själens värde värdesätter människans liv.
17127a. Visdomens ord källa till tröste-rika liv.
17127b. Visdomens ord vad mänskligheten Behöver.
17127c. Visdomens ord låter sig fylla människans
hjärta och sinne, när den känner sig välkommen.
17128. O-tålige går långt i dårskap.
17129. Tålige går långt i visheten.
17130. Sanningens ord värdigt anfalls-vapen
mot lögenen.
17131. Ärlighetens ord värdigt anfalls-vapen
mot -ärligheten.
17132. Vredens o-tåliga lidande visar sig vara
livets olycka och fördärv.
17133. Häftighetens o-tåliga lidande visar sig
vara livets undergång och död.
17134. Ilskenhetens o-tåliga lidande visar sig
vara livets giftiga dödlighet.
17135. Övermodet obarmhärtig i sitt beteende
i vad den gör.
17136. Stoltheten elak i vad den gör.
17137. Högmodet hatisk i vad den gör.
17138. Stillheten stillsam för hjärta och sinne.
17139. Hjärtats uthållighet ger hjärtat den
fasthet den Behöver.
17140. Hjärtats fasthet beskyddet mot livets förvirringen.
17141. Hjärtats sinnets fasthet ger människan tryggt beskydd mot tvivlet och oron.
17142. Så skönt få lämna sina egna ego-tankar.
17143. Tänk för den o-tålige finns det ett annat
liv, leva i, leva det tålmodiga livet.
17144. Tänk frivilligt få välja vilket liv man vill leva,
17145a. O-beslutsam tankevärld förvirrad orolig.
17145b. O-beslutsamma tankar farliga tankar,
gör dåraktiga beslut.
17145c. O-tåliga beslut gör dåraktiga beslut.
17146. Tåliga fasta beslut gör visa beslut.
17147. Visa beslut varaktiga långsiktiga beslut.
17148. O-visa dåraktiga beslut kortsiktiga beslut.
17149a. Invänta tiden. Gör o-tåliges tanke-värld
orolig och förvirrad.
17149b. Invänta rätt tid. Tålige får sin tröst
uppmuntran styrka vila i tåligheten.
17149c. Invänta tåligt rätt tid.
Vänta på något. Vänta på någon.
17150a. Ondskan alltid verksam mot godheten.
17150b. Alltid aktiva verkligheter.
17150c. Finns inte tiden kan inte ondskan
vara verksam.
17151. Finns tiden kan ondskan utöva sina syften.
17152. Ödmjuka sig människans o-tåliga beteende
förändras hennes beteende till tålighetens.
17153. Ödmjuka sig människans lögnaktiga
beteende förändras hennes beteende t
till sanningens.
17154. Tålamodiges närhet värmer upp o-tåliges
hjärta sinne av kyligt stenhjärtligt beteende.
17155. Tåliges mjukhet, mildhet ger liv till
den o-tålighetes dödlighet.
17156a. Tålige lever livet i o-dödligheten.
17156b. O-tålige lever livet i dödligheten.
17156c. Vilket liv väljer människan?
17157. Livets o-kunnighet förmörkar denna verklghet.
17158. Livet i själv-berömmelsen hatad av ödmjukheten.
17159. Livet i självberömmelsen älskad av stoltheten.
17160. Kärleks-lösa stoltheten övermodet
egots bundsförvanter.
17161. Högmodet mänsklighetens undergång.
17162. Livet i gränslösa kärleken värt att leva.
17163. Livet i barmhärtigheten värt att leva.
17164. Sann ödmjukhet falsk ödmjukhet
vad väljer mänskligheten.
17165. Sann ödmjukhet ödmjukheten efterföljare.
17166. Falsk ödmjukhet högmodets efterföljare.
17167. Fridsamme lever i fridens ocean.
17168. O-gästvänligheten sämre än gästvänligheten.
17169. O-gästvänligheten lever o-intressant liv.
17170. Tänk få vara villig göra det goda.
17171. Villig göra det goda ära upphöja den.
17172. Vara villig vara elak ära upphöja den.
17173. Självisk människa hånar skymfar '
o-själviskheten.
17174. Dåren blir dödad av sin dödlighet.
17175. Ilskne begår självmord av sin dödlighet.
17176a. Visheten granne klokheten.
17176b. Föraktet granne med hatet.
17176a. Vänligheten granne med snällheten.
17177. Lära känna visheten leva i insiktens rikedomar.
17178. O-kunnigheten strider bittert krig mot
människans själs-liv.
17179a. Vreden och sakmodet strider om
människans personliga beteende.
17179b. Vilken vinner den som tillåts vinna den.
17180. Själens oroliga liv, ges av ondskans
flitiga informations-källor.
17181. Själens förvirrande liv, ges av världens
o-moraliska informations-källor.
17182. Oron förvirring stjäler likt tjuven på
människans sinnes-ro och sinnesfrid.
17183. Bättre vara svekfri än svekfull.
17184. Rättvisans bestraffning avslöjar falskheten
föraktet mot sanningen.
17185. Sanningen granne med kärleken.
17186. Svekfulle svekfrie varandras fiender.
17187. Ärlige tillåter inte sitt hjärta styras av
o-ärlighetens ord tankar.
17188. Vara vänskaplig vad mänskligen
Behöver vara.
17189. Där o-ordningen råder saknas ordningen.
17190. Där o-ordningen råder saknas
sinnesfriden och sinnesron.
17191. Där o-ordningen råder oro och förvirring.
17192. Tron växer till i människors hjärtan
i stillhetens tystnadens närhet.
17193. Tvivlet finner sin fruktbara jordmån
i oroliga förvirrade hjärtan.
17194. Bättre livet i trons vila stillhet harmoni
än i tvivlets ( o-trons ) närhet fyllda av livets
dagliga oro och förvirring.
17195. Elakhetens barn likt skadat sårat
människo-barn av elakhetens egoism.
17196. O-tålighetens barn likt sårat blödande
människobarn av o-tålighetens egoism.
17197. O-barmhärtighetens barn likt egoismen
sårat människobarn av o-barmhärtighetens'
lockelser och frestelser.
17198. Vänliga ord len sötma för själen.
17199. Goda ord len sötma för själslivet.
JOBS BOK. 33:1-33.
ELIHUS TAL. DEL. 2.
Jobs bok. 33:1.
1. #Så hör vad jag har att säga, Job lyssna
noga på mina ord!#.
Job lyssna på mitt tal.
Jobs bok. 33:2.
2. #Nu vill jag öppna min mun och låta min
stämma höras#.
Vill nu öppna min i frimodigt tal.
Jobs bok. 33:3.
3. #Av uppriktigt hjärta talar ja kunskapens
ord, mina läppar ger klara besked#.
Visa uppriktigt hjärta utifrån kunskapens ord.
Mina läppars budskap ger dig klara svar.
Jobs bok. 33:4.
4. #Guds ande skapade mig, den Väldiges
andedräkt ger mig liv#.
Guds ande skapade mig.
Den Väldiges ande-dräkt av liv, mitt liv.
Jobs bok. 33:5.
5. #Svara mig om du kan, rusta dig mot mig!#.
Om du har kunskap, besvara mig.
Försvara dig mot mig.
Jobs bok. 33:6.'
6. #Inför Gud är du och jag lika, jag är formad
av en lerklump också jag#.
Inför Gud är vi lika, äger samma människo-värde.
Formade av samma lerklump utifrån
jordens stoft.
Jobs bok. 33:7.
7. #Du behöver inte känna fruktan för mig,
jag skall inte trycka ner dig#.
Känn ingen rädsla, inför mina ord.
Skall inte förtrycka dig.
Jobs bok. 33:8.
8. #Men jag hörde själv vad du sade, dina ord
undgick mig inte#.
Dina försvarstal Job hörde jag.
Dina besvarade ord, undgick inte mitt lyssnande.
Jobs bok. 33:9.
9. #Jag är ren och utan skuld, utan fläck
och fri från synd#.
Du säger lever ditt liv renhet.
Fläckfri från synden.
Jobs bok. 33:10.
10. #Men man söker sak med mig och räknar
mig som sin fiende#.
Job du säger:
Dina vänner ser dig som sin fiende.
Jobs bok. 33:11.
11. #Han sätter mig i stocken, han bevakar
alla mina vägar#.
Den Väldige sätter mig i lidelsernas stock.
Hans allvetande bevakar alla livets vägar.
Jobs bok. 33:12.
12. #Nej, där har du inte rätt!
Jag säger dig: Gud är större än människor#.
Du, har inte rätt, lever inte fläckfritt syndfritt
liv inför Gud.
Säger dig sanningen:
Guds allmakt vishet större än människors.
Jobs bok. 33:13.
13. #Varför anklagar du honom, för att han inte
svarar dem?#.
Varför anklaga hans helighet.
Jobs bok. 33:14.
14. #På ett sätt talar Gud, ja, på två sätt
den Osynlige#.
Gud, den O-synlige talat på olika sätt.
Jobs bok. 33:15.
15. #I en dröm, en syn om natten, när människor
sover sin djupaste sömn, när de slumrar
på bädden#.
Hur talar han:
I en dröm. I en syn under nattens vila.
Jobs bok. 33:16.
16. #Då får han människorna att lyssna,
han varnar och förskräcker dem#.
Vilket får människor, lyssna.
Varnar dem.
Jobs bok. 33:17.
17. #För att avhålla dem från deras ogärningar
och stäcka deras högmod#.
Förmanar dem varnar dem.
Bespara dem från ondskefulla o-gärningar.
Förhindrar högmodet vara deras herre.
Jobs bok. 33:18.
18. #Så räddar han dem från graven, från att fara
ner i dödsriket#.
I sin barmhärtighet räddar dem från graven.
Graven och dödsriket bundsförvanter.
Jobs bok. 33:19.
19. #Eller när en man tuktas av plågor på sin
bädd, med ständiga smärtor i kroppen#.
Av kroppliga plågor smärtsamt lidande
bli tuktad.
Jobs bok. 33:20.
20. #Han får avsmak för mat, saknar aptit
för de läckraste rätter#.
I sitt lidande, upplever avsmak för maten.
Saknar matlust för smakfulla mat-rätter
Jobs bok. 33:21.
21. #Han mister hullet och syns knappt mer,
kroppen är tärd intill osynlighet#.
Vilket gör kroppen till, vara undernärd.
Jobs bok. 33:22.
22. #Han står på gravens rand, han möter
dödens makter#.
Undernärd kropp, lever i brist på näringsrik
föda, vilket gör den saknar kroppslig
styrka.
Vilkens kropp står vid gravens verklighet.
Gravens verklighet dödens verklighet.
Jobs bok. 33:23.
23. #Om då en ängel kommer till honom,
ett av de tusende sändebuden, och förklarar
honom rättrådig#.
Skulle en ängel besöka honom, ett av de
tusende utvalda ängla sände-bud.
Bevittna hans ärliga liv.
Jobs bok. 33:24.
'
24. #Då har Gud förbarmat sig och sagt:
Rädda honom från att sänkas i graven,
löden är erlagd#.
Vilket skulle visa honom Guds förbarmande.
Vara honom till räddning från graven.
Jobs bok. 33:25.
25. #Hans kropp blir smidig som ynglingens,
han återfår sin ungdoms kraft#.
Hans kropp skulle återfå sin ungdoms kraft.
Jobs bok. 33:26.
26. #När han ber till Gud blir han bönhörd,
han får träda fram inför honom med jubel.
Så blir människan återupprättad av Gud#.
I sitt böne-liv bli börhörd.
I frimodighet träder fram inför honom
med jubel-rop.
Vilket ger människan upprättelse.
Jobs bok. 33:27.
27. #Jublande säger hon inför alla:
"Jag syndade och gjorde det raka krokigt men
slipper det straff jag förtjänat#.
I sitt jublande skulle hon säga:
Levde i synd, vilket gjorde mina raka livs-vägar
krokiga i mitt syndfylla liv.
Hans förbarmande, besparade mitt liv från
den bestraffning jag förtjänat.
Jobs bok. 33:28.
28. #Han har räddat mig undan graven,
jag får leva och se ljuset#.
Blev räddad från graven.
Får leva, se sanningens ljus.
Jobs bok. 33:29.
29. #Allt detta gör Gud med människan, två gånger,
ja, tre#.
Guds förbarmande, med människan visar sig
två gånger ja, tre gånger.
Jobs bok. 33:30.
30. #Han för henne åter från graven och låter
livets ljus lysa över henne#.
Blir räddad från graven, låter istället livets
ljusstrålar belysa hennes liv.
Jobs bok. 33:31.
31. #Lyssna nu, Job, hör på mig, var tyst,
det är jag som talar#.
Job, lyssna ödmjukt på mig.
Låt tystnaden råda över ditt liv, det är jag
som talar till dig.
Jobs bok. 33:32.
32. #Men har du något att säga, så gör det -----
tala du, jag skall gärna ge dig rätt#.
Har du något säga till mig, var frimodig.
Jobs bok. 33:33.
33. #Om inte, är det du som skall höra på mig.
Var tyst, så skall jag lära dig vishet#.
Har du inget säga mig, då skall istället
lyssna påmig.
Var tyst, ska ge dig den vishet du saknar.
ORD AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.
DEL. 170.
17000. Tålamodet bekymmer-fritt.
17001. Tålamodet tänk få äga den.
17002a. Tålamodet visar fasthet trygghet.
17002b. O-tåligheten visar o-trygghet o-säkerhet.
17002c. Tålamodet människo-vänligt
värdesätter människo-värdet.
17003. O-tåligheten förvirrad orolig vacklande.
17004. O-tåligheten undervärderar
människo-värdet.
17005. Tålamodet lever i stillheten tystnaden lugnet.
17006. O-tåligheten lever i o-tystnaden oron.
17007a. Utgivande kärleken äger evigt värde.
odödlig o-förgäglig.
17007b. Hatet äger värdet av vara värde-löst.
17007c. Föraktet äger värdet av vara värdelöst.
17008. Livet med hatet livet i tomheten fåfängligheten.
17009. Tänk få bemöta människor med kärlekens
mildhetens sinne.
17010. Godhjärtlige har smak för godheten.
17011. Godheten äger livets avsmak för elakheten.
17012a. Människans o-fullkomlighet
livets avskrädes-plats.
17012b. Livets avskrädesplats bjuder på
livets o-nyttigheter.
17013. Högmodets själv-hävdelse rider på
egismens giftiga farligheter.
17014. Makt-ystenheten ärelystenheten
rider på egoismens vilja.
17015. Döda egoismens vilja bli frigjord
från den.
17016. Älska ödmjukheten och litenheten.
17017. Ödmjuka sig i sinnet ta avstånd från
högmodets fåfänga.
17018. Snålheten bedrar visheten vilket
leder till dårskap.
17019. O-gilllar avskyr högmodet vilket
ödmjuka människor gör.
17020a. Stillheten ej förslavad under urverket.
17020b. Lugnet harmonin ej förslavad
under urverket.
17020c. Ron och vilan ej förslavad under urverket.
17021. Barmhärtigheten ser med sina kärleksfulla
blickar på barmhärtiges hjärta.
17022. Vatten-rik väderlek markens näring.
17023. Falsk kärlek fläckar själen med falskhet,
likt dödligt gift.
17024. Falsk ödmjukhet fläckar med falskhet.
17025. Ilskne lever utanför ödmjukheten.
17026. Högmodet vänder sig bort från ödmjukheten.
17027. Tystnadens ödmjuka själ vad mänskligheten Behöver.
17028. O-tystnadens högmodiga själ
stolta mänskligheten lever i.
17029. Tysta barmhärtiga själar nyttiga för samhället.
17030. O-tysta o-barmhärtiga själar
o-nyttiga för samhället.
17031. Förtalets värde likt spridda agnar för vinden.
17032. Älska sanningen hata förakta
förtalert skvalleriet hån-lreendet.
17033. Gyckel-beteende rider på högmodet.
17034. Utgivande kärleken o-självisk.
17035. Ilskenheten självisk egoistiskt.
17036. Vara ödmjuk vara ödmjukheten
till behag.
17037. Klagande knotande gnällande röster
sämre än glädjens trösterika röster.
17038. Avund smädelse vad ger det till Livet.
17039a. Ödmjuke förlorat sitt ego.
17039b. Saktmodige förlorat sin ilskenhet.
17039c. Vänlige förlorat sin elakhet.
17040. Snälle förlorat häftighetens själviska liv.
17041. Godhjärtige förlorat vredens
ego-centriska liv.
17042. Ödmjuke förlorat sin ego-vilja
kärleken till övermodet.
17043. Älska sanningen leva i den, vandra med
den, göra sanningens vilja i allt.
17044. Nyttigt för mänskligheten leva i
långmodighetens fullkomliga vilja.
17045. Ödmjuke ödmjukheten finner äkta gemenskap med varandra.
17046a. Själviskt samhälle styrs av själviska
människor.
17046b. Självisk mänsklighet ärar sig själv
sina egensinniga intressen.
17047. Vad ger själviskt samhälle till mänskligheten?
17048. Ödmjukheten visar sin berusande ljuvlighet
och skönhet inför ödmjuka hjärtan.'
17049a. Ödmjuke äger total fattigdom i högmodet.
17049b. Ödmjuke äger total rikedom i ödmjkheten.
17050. Årets fyra säsonger olika från varandra,
lever fridsamt liv.
17051. Dåraktiga o-förnuftiga människor,
skrytsamma stortaliga i sitt livs-beteende.
17052. Ödmjuke lever älskvärt uppskattat liv
i ödmjukheten.
17053. Behärskad återhållsam tunga,
styrs av ondskans listiga patsamma tunga.
17054. Ondskan plågsam smärtsam,
hata förakta den.
17055. Vara ondskefull hata förakta allt skapat.
17056a. Glömskan o-kunnigheten o-intressant,
leva i.
17056b. O-kunnigheten glömskan vanärar
livets värde.
17057. Kärleken mitt hjärtats skatt.
17058. Barmhärtigheten mitt hjärtats skatt.
17059. Tåligheten mitt hjärtats trösterika skatt.
17060. Trogen saktmodig männska, har inte
sitt liv ordstrider.
17061. Trogen saktmodig människa har inte
sin livsstil i ilskenheten.
17062a. Tanklöshetens mörker, förvirrat oroligt.
17062b. Tanklöshetens liv, vad ger det till Livet.
17062c. Tanklöshetens liv, o-intressant liv.
17063. Vishetens ljusa liv, fördriver o-kunnighetens
mörka liv.
17064a. O-kunnighetens mörka liv, o-intressant liv.
17064b. Vishetens ljusa liv, värdesätter Livet.
17064c. Vishetens ljusa liv, älskar Livet.
17065. O-kunnighetens mörka liv, hatar
föraktar Livet.
17066. O-kunnighetens mörka liv,
vad nyttigt ger det till Livet.
17067. O-kunnighetens mörka liv, vän till döden.
17068. Tänk få vara mättad av livets
insiktsfulla bröd.
17069. Glädje-rikes liv, fylld av fullkomliga glädjen.
17070. Ödmjukes hjärta sinne finns styrka
uppmuntran i ödmjukheten.
17071. O-rättvise lögnaren sanningens förnekare.
17072. Sanningens förnekare lögnens bundsförvant.
17073. Rättvise sanningens följeslagare.
17074. Ödmjukheten ödmjukes ledstjärna.
17075a. Villkors-lös kärlek utgivande kärlek.
17075b. Villkorlig kärlek egocentrisk kärlek.
17076. Ödmjukhetens personlighet
livets verklighet.
17077. Litenhetens personlighet livets verklighet.
17078. Barmhärtigheten inte älskvärd uppskattad
önskad av mänsklighetens ondska.
17079a. Mänsklighetens ondska, hatar föraktar
alla levande varelser.
17079b. Mänsklighetens ondska, o-intressant liv.
17079c. Mänsklighetens ondska, tänk få vara
vara fri från den.
17080. Barmhärtighetens omsorg vad mänskligheten Behöver idag och i-morgon.
17081. Barmhärtighetens omsorg, intressant liv.
17082. Tänk få visa medlidande och ömhet.
17083. Ömhet och medlidande mänskligheten
Behöver idag och i-morgon.
17084. Ömheten tänk få äga den.
17085. Ömsintheten tänk få äga den.
17086. Kärleksfulle kärlekens vän.
17087a. Hatiske kärlekens fiende.
17087b. Föraktfulle kärlekens o-vän.
17088a. Lögnen stridslysten mot sanningen.
17088b. Förtalet stridslysten mot kärleken.
17088c. Själviskheten stridslysten mot
o-själiviskheten.
17089. Argsintheten visar sin kalla kyliga
likgikltiga övermod.
17090a. Hatet visar sin likgiltiga hårdhjärtliga
stolthet.
17090b. Likgiltiga stoltheten värdesätter inte Livet.
17091. Där dödligheten finns råder o-friheten.
17092. Fullkomlige söker som fullkomlig
insikten och visheten.
17093. O-fullkomlige lever i o-kunnighet.
17094. Tålmodige glädjens barn.
17095. O-tåligheten livets sorgebarn.
17096. Stolthetens kyliga stenhjärta sämre än
mildhetens kärleksfulla hjärta.
17097. Godheten flyr avskyvärda elakheten.
17098. Snällheten flyr avskyvärda elakheten.
17099. Ärligheten flyr avsky-värda dödliga o-ärligheten.
ORD FÖR DAGEN AUGUSTI MÅNAD 2109.
Första dagen.
Leva i fullkomlig glömska från livets o-nyttigheter.
Andra dagen.
Saktmodet hjälper tröstar uppmuntrar.
Tredje dagen.
Tåligheten uppmuntrar uppskattar värdesätter
Livet.
Fjärde dagen.
O-tåligheten undervärderar förstör gör
Livet o-önskat.
Femte dagen.
Ilskne o-värdig saktmodets rikedomar.
Sjätte dagen.
Ilskne låter sig ödmjukas bli sakmodets slav
i-stället för ilskenhetens.
Sjunde dagen.
Häftige låter sig ödmjukas bli saktmodets slav
eller slavinna istället för häftighetens.
Åttonde dagen.
O-tålige låter sig ödmjukas bli tålighetens slav
eller slavinna i-stället för otålighetens.
Nionde dagen.
Tåligheten hjälpsam trösterik uppmuntrande.
Tionde dagen.
O-tåligheten o-hjälpsam o-tröstlig ilsken.
Elfte dagen.
Elake utför onda gärningar, snälle utför
goda gärningar.
Tolfte dagen.
Förtalaren uttalar onda ord,
kärleksfulle uttalar kärleks-fulla ord.
Trettionde dagen.
Söka barmhärtigheten godheten leder
till livets mening.
Fjortonde dagen.
Söka o-barmhärtigheten elakheten leder
till livets tomhet.
Femtonde dagen.
O-tystnaden tar dö på tystnaden.
O-tystnaden tar dö på stillheten.
O-tystnaden tar dö på lugnet.
Sextonde dagen.
Hatets verkliga värde värdelöst likt
förbrunnen aska: väger lätt för vinden.
Sjuttonde dagen.
Förbrunnen aska livlös dödens vän.
Artonde dagen.
I döden finns ingen livs-ande.
Nittionde dagen.
Tålamodet bekymmerfritt.
Tjugonde dagen.
Tålamodet visar fasthet trygghet.
Tjugoförsta dagen.
O-tåligheten visar o-trygghet o-säkerhet.
Tjugoandra dagen.
Tålamodet människo-vänligt värdesätter
människo-värdet.
Tjugotredje dagen.
O-tåligheten förvirrad orolig vacklande.
Tjugofjärde dagen.
O-tåligheten undervärderar människo-värdet.
Tjugofemte dagen.
Tålamodet lever i stillheten tystnaden lugnet.
Tjugosjätte dagen.
O-tåligheten lever i o-tystnaden oron.
Tjugosjunde dagen.
Utgivande Kärleken äger evigt värde.
Odödlig o-förgänglig.
Tjugoåttonde dagen.
Hatet äger värdet av vara värde-löst.
Föraktet äger värdet av vara värdelöst.
Tjugonionde dagen.
Livet med hatet livet i tomheten fåfängligheten.
Livet med föraktet livet i döden förgängelsen.
Trettionde dagen.
Tänk få bemöta människor med kärlekens
mildhetens sinne.
Trettioförsta dagen.
Godhjärtlige har smak för godheten.
Äger livets avsmak för elakheten.
JOBS BOK. 32:1-22.
ELIHUS TAL.
Jobs bok. 32:1.
1. #De tre männen slutade tala med Job;
eftersom han såg sig som rättfärdig#.
Elihu började sitt tal, efter Jobs tre vänners samtal.
Hans inväntan av sitt tal ville visa sig
mer o-strafflig i sitt tal än dem.
Jobs bok. 32:2.
2. #Men Elihu från Bus, Barakels son, av Rams släkt, greps av vrede.
Han vredgades på Job som tyckte sig ha rätt
mot Gud#.
Elihu greps av vrede när han hört samtalen
med Herrens tjänare Job.
Vredgades över Jobs förklarade rättfärdiga liv
inför den Väldige.
Jobs bok. 32:3.
3. #Och han vredgades på de tre vännerna för att de inte funnit något att säga som visade
Jobs skuld#.
Vredgades över Jobs oskuld till sitt kroppsliga
i sina tre vänners samtal.
Jobs bok. 32:4.
4. #Elihu hade väntat medan de talade med Job,
eftersom de var äldre än han#.
Låtit sig vara återhållsam i talet under samtalen
med hans tre vänner.
Eftersom de var äldre än han själv.
Genom sin ålder vara visare än han själv.
Jobs bok. 32:5.
5. #Men när han såg att de tre männen blev svarslösa fylldes han av vrede#.
Blev vrede på Job, eftersom de tre männen var
försvarslösa i sina samtal.
Jobs bok. 32:6.
6. #Elihu från Bus, Barakles son, sade:
Jag är en yngling, ni är gamla män, därför höll
jag mig i bakgrunden och vågade inte visa
min kunskap#.
Elihu sade:
Eftersom jag är en yngling, ni alla tre gamla män.
I vilket gjorde mig återhållsam att tala.
Jobs bok. 32:7.
7. #Jag tänkte: Åldern skall tala, åren skall lära
ut vishet#.
Jag tänkte om mig själv:
Ålderns vishet, skall tala visa ord.
Åren skall i sin visdom lära ut vishets-ord.
Jobs bok. 32:8.
8. #Men det är ju anden hos människan, den Väldiges andedräkt, som ger vishet#.
Människans ande, den Väldiges andedräkt.
Ger Vishet.
Jobs bok. 32:9.
9. #De är inte de som levt längst som är visast,
inte bara de gamla vet vad som är rätt#.
De äldre, till åren är inte visast.
Inte de i åren gamla är, vet vad rätt är.
Jobs bok. 32:10.
10. #Därför säger jag: Hör på mig, också jag
vill visa min kunskap#.
Hör på mitt tal, jag vill visa min kunskap jag äger.
Jobs bok. 32:11
11. #Jag väntade på vad ni hade att säga,
lyssnade efter kloka ord, efter de skäl ni skulle
dra fram#.
Inväntade på er kunskap, lyssnade efter era
kloka talade ord.
Jobs bok. 32:12.
12. #Jag följde uppmärksamt med, men ingen
av er vederlade Job ingen gav honom svar på tal#.
Följde era samtal med uppmärksamhet.
Ingen av er gav Job kloka svar.
Jobs bok. 32:13.
13. #Säg inte: "Vi har kommit till klarhet:
Gud kan besegra honom, inte människan#.
Håll er till sanningen, genom samtalen blivit
visare.
Ingen människa med kloka ord kan besegra honom.
Endast Gud kan.
Jobs bok. 32:14.
14. #Han riktade aldrig sina ord till mig, jag tänker
inte svara som ni#.
I sin besvarade samtal riktade aldrig sina
ord till mig.
Vill inte besvara honom som ni gjorde.
Jobs bok. 32:15.
15. #De förkrossade och säger inget mer,
orden sviker dem#.
Jobs tre vänner vilka talade före Elihus tal:
är förkrossade över Jobs försvarstal.
Deras ord sviker dem.
Jobs bok. 32:16.
16. #Skall jag vänta när de ingenting säger,
när de bara står där svarslösa?#.
Visste inte tiden för mitt tal till Job, skulle börja.
De tre vänner känner sig helt försvarslösa.
Jobs bok. 32:17.
17. #Nej, nu är det min tur att tala, också jag vill
visa min kunskap#.
Nu är tiden inne för mig att frimodigt tala.
I mitt tal vill visa min kunskap inför er alla.
Jobs bok. 32:18.
18. #Jag har mycket på hjärtat, trycket inom
mig växer#.
Efter era samtal, har jag fler samlade ord
på mitt hjärta.
Ge uttryck för min kunskap växer ständigt
inom mig.
Jobs bok. 32:19.
19. #Det jäser i mig som vin som kan spränga
och nya läglar#.
Mina ords villighet likt det jäsande vinets smak
ge sig i uttryck vad jag vill säga.
Jobs bok. 32:20.
20. #Nu måste jag tala, annars kvävs jag,
jag vill öppna munnen och ta till orda#.
Min o-tåliga väntan nu slut, annars kvävs av
mina egna ord.
Jobs bok. 32:21.
21. #Jag tar inte hänsyn till person och fjäskar
inte för någon#.
Visar ingen hänsyn till personen som lyssnar.
Ärar ingen.
Jobs bok. 32:22.
22. #Fjäsk ligger inte för mig ---- då skulle
min skapare rycka bort mig#.
Ge inte någon äran.
Vilket misshagar min skapare.
JOBS BOK. JOBS SVAR PÅ BILDADS TRDEJE TAL.
Jobs bok. 31:1-40.
Jobs bok. 31:1.
1. #Jag slöt ett avtal med mina ögon att aldrig
titta efter en flicka#.
Gjorde ett evigt avtal med mina seende ögon,
inte titta efter en jungfrulig flicka.
Jobs bok. 31:2.
2. #Vilken lott är att vänta från Gud i höjden,
vilken lön från den Väldige därovan?#.
Vilken värdefull lott få invänta något
från Gud i höjden.
Förvänta sig lön från den Väldige därovan.
Jobs bok. 31:3.
3. #Olycka väntar på syndaren, ofärd ogärningsmännen#.
Olyckan väntar på syndarens livs gärningar.
Fördärv och olycka på o-gärningsmännen.
Jobs bok. 31:4.
4. #Ser han då inte var jag går, räknar han inte alla
mina steg?#.
Job ifrågasätter den Väldige allseende vart
han själv går.
Om han räknar alla hans fotsteg?
Jobs bok. 31:5.
5. #Slog jag någonsin följe med falskhet och skyndade fram på svekets väg?#.
Skulle hans allvetande, iaktta mig om jag vandrade
på falskhetens väg?
Var vem med svekets väg?
Jobs bok. 31:6.
6. #Låt Gud väga mig på riktig våg, så skall han
finna att jag är oförvitlig#.
Låt Gud pröva mitt livs-väg, skulle han finna
mitt liv vara hederligt.
Jobs bok. 31:7.
7. #Om mina steg vikit av från vägen,
om mitt hjärta förletts av mina ögon, om mina
händer fläckats av synd#.
Om mina fotsteg vikit av från sanningens väg.
Mitt hjärta blivit bedragen av mitt seende.
Mina flitiga händer blivit befläckade av syndfulla
handlingar.
Jobs bok. 31:8.
8. #Då må andra äta det jag har sått, min gröda
rycks upp med roten!#.
Min synds befläckade liv, må andra mättas av.
Min livs-gröda ryckas upp med roten.
Jobs bok. 31:9.
9. #Om jag låtit mig dåras av min nästas hustru
och stått på lur vid hans port#.
Mitt köttsliga begär efter min nästas hustru.
Vilket givit mig dåraktigt liv.
Jobs bok. 31:10.
10. #Då må min egen hustru mala åt en annan,
då må andra lägga sig med henne#.
Utifrån Mitt dåraktiga liv, låter min egen hustru
bli lösaktig med en annan man.
Jobs bok. 31:11.
11. #Ty sådant är en skändlighet, ett brott som
förtjänar straff#.
Lösaktigt liv, vanhelgar kroppen vilken är
Guds tempel.
Sådant livsbrott bestraffas.
Jobs bok. 31:12.
12. #En förtärande avgrundseld, som skövlar
allt vad man äger#.
Syndfulla livet, förtärs av avgrundselden.
Tillintetgör alla livets ägodelar.
Jobs bok. 31:13.
13. #Om jag har kränkt min slavs eller slavinnas
rätt när de varit i tvist med mig#.
Har jag varit o-rättvis i bedömmandet av min slavs
eller slavinnans rättigheter, när de visat sin
o-enighet mot mig.
Jobs bok. 31:14.
14. #Vad skulle jag då gör när Gud träder fram,
vad skulle jag säga när han ställer mig till svars?#.
När jag får göra räkenskap för mina gärningar,
vad ska jag då säga?
Jobs bok. 31:15.
15. #Han har ju skapat oss alla i moderlivet,
en och densamme formade oss i modersskötet#.
I vår modersliv, formades vi av honom.
Jobs bok. 31:16.
16. #Har jag någonsin avvisat den fattiges bön
eller fått änkans blick att slockna#.
Har jag Bildad, någon gång förkastat den
fattiges bön om hans livs-behov.
Varit o-barmhärtig mot änkans hjälplösa blick.
Jobs bok. 31:17.
17. #Har jag ätit mitt bröd för mig själv och inte
delat med den faderlöse?#.
Har endast låtit mitt bröd vara till mig själv.
I min själviskhet glömt den faderlöse?
Jobs bok. 31:18.
18. #Nej, från min ungdom var jag som en far för
honom, för änkan var jag ett stöd från min första
stund#.
Från min ungdomstid, varit en faders-gestalt
för honom.
Varit för änkan livets stöd.
Jobs bok. 31:19.
19. #Lät jag någonsin en stackare gå naken,
en fattig sakna kläder att skyla sig med?#.
Gav jag inte den frusne stackaren täcka sin
nakenhet.
Fattig människa, vilken saknade kläder kläda
sig med.
Jobs bok. 31:20.
20. #Nej, hans kropp välsignade mig när han
värmdes av ull från mina lamm#.
Fattiges hemlöshet, värmde av mina lamms
ulls omsorg.
Vilket var mig till välsignelse.
Jobs bok. 31:21.
21. #Om jag lyft handen mot den faderlöse för att
jag såg mig ha medhåll i rätten#.
Använde mina flitiga hjälpsamma händer mot
den faderlöse.
Eftersom jag försvarade hans rättigheter i rätten.
Jobs bok. 31:22.
22. #Då må armen lossna från min skuldra,
bryta av från sitt fäste!#.
Min kroppsliga arm lossnade vid sin styrka från
min skuldra.
Jobs bok. 31:23.
23. #Ja, jag skulle frukta ofärd från Gud och inte
kunna bestå inför hans höghet#.
Frukta för olycka och fördärv från Gud.
Inte känna sig värdefull inför hans höghet.
Jobs bok. 31:24.
24. #Har jag någonsin satt mitt hopp till guldet,
kallat gyllene skatter min trygghet?#.
Har jag haft min tilltro hopp till guldets värde?
Kallat gyllene skatter livets trygghet.
Jobs bok. 31:25.
25. #Gladdes jag någonsin över min stora rikedom,
över att jag förvärvat så mycket?#.
Låtit mina rikedomar vara hjärtats glädje.
Jobs bok. 31:26.
26. #När jag såg solen i dess glans, såg månen
skrida fram i prakt#.
När solens varma solstrålar vidrörde mig,
såg månens i sin fulla prakt.
Jobs bok. 31:27.
27. #Lät jag mig då i hemlighet dåras till att hylla
dem och kasta kyssar?#.
Lät jag mitt liv bli dåraktigt, ge dem mitt hjärtats
hyllning kyssa dess värdighet.
Jobs bok. 31:28.
28. #också det hade varit ett brott som förtjänar
straff, det vore att förneka Gud i höjden#.
Vilket skulle bli till avguderi-brott som förtjänar
hans vredes-straff.
Förneka hans helighet i höjden.
Jobs bok. 31:29.
29. #Gladdes jag någonsin åt min fiendes fall,
triumferade jag när olyckan slog honom?#.
Visade jag hjärtats skade-glädje åt min fiendes fall.
När olyckan drabbade min fiende.
Jobs bok. 31:30.
30. #Nej, aldrig lät jag min tunga synda genom
att nedkalla död över honom#.
Ägde behärskad tunga fri från syndiga ord.
Älskade inte hans död.
Jobs bok. 31:31.
31. #Mitt husfolk brukade säga:
Han har aldrig låtit oss sakna kött att äta#.
Mitt husfolks ord.
Visat oss alla omsorg för våra behov.
Jobs bok. 31:32.
32. #Ingen främling behövde sova på gatan,
min dörr stod öppen för vandraren#.
Visade förbarmande för den hemlöse.
Min dörr: öppnades för den trötte vandraren.
Jobs bok. 31:33.
33. #Sökte jag någonsin som andra dölja mina
brott och gömma mina synder#.
Levde ärligt liv, döljde inte mina brott.
Lät mina synder visa sig.
Jobs bok. 31:34.
34. #Av fruktan för folkhopen och rädsla för
släktingars förakt, så att jag teg och inte
tordes gå ut#.
Levde i rädsla inför släktningars föraktulla ord.
Vilket förstörde min frimodighet.
Jobs bok. 31:35.
35. #O att det finns någon som hörde mig!
Jag har sagt mitt.
Må den Väldige svara!
Och min motpart skriver ner sin anklagelse#.
Tänk om någon var villig lyssna på mig.
Har sagt mitt.
Längtan efter den Vädiges närvarande svar.
Min motståndare skriver ner sina anklagelser
mot mig.
Jobs bok. 31:36.
36. #Skall jag bära den på mina händer, jag vill
binda den som en ärekrans åt mig#.
Den Väldiges svar skall jag bära bevara på mina
händer.
Binda den fast som en äre-krans åt mitt liv.
Jobs bok. 31:37.
37. #Jag kan svara inför honom för varje steg jag
tagit, som en furste kan jag nalkas honom#.
Varje fotsteg jag tar, inför honom svara för.
Nalkas hans närhet som furste.
Jobs bok. 31:38.
38. #Om min jord har klagat över mig och åkerns
fåror gråtit#.
Jorden på vilken jag vidrört med mina fotsteg,
har klagat över mig.
Jord-åkerns fåror gråtit.
Jobs bok. 31:39.
39. #Om jag njutit dess gröda utan betalning
och fått ägarna att sucka i vanmakt#.
Njutit jordens näringsrika gröda, utan betalning.
Fått jord-ägarna leva i hjärtats suckande
maktlöshet.
Jobs bok. 31:40.
40. Då må törne växa i stället för vete, stinkgräs
i stället för korn!
Här slutar Jobs tal#.
I jordägarnas maklöshet i skördetiden få skörda
törne istället för vete, värdelöst stink-gräs
i stället för korn.
ANDLIGA TANKAR.
HJÄLTE-MODIGA TROS-HANDLINGAR VAD
MÄNSKLIGHETEN BEHÖVER BESLUTA SIG FÖR.