JOBS SVAR PÅ SOFARS FÖRSTA TAL.

 

DEL. 3.  JOBS BOK. 14:1-22.

 

Jobs bok. 14:1.

 

1.  #Människa, av kvinna född, lever en kort tid

och mättas av oro#.

 

Människan, formad av kvinnans moder-liv,

     tills tiden inne är att födas.

Kort tid efter födelsen, mättas av livets oro.  

 

Jobs bok. 14:2.

 

2.  #Hon växer som blomman och vissnar,

en skugga som snart är borta#.

 

Männskans liv växer upp som en vacker blomma.

      Efter kort tid, förvissnar livet av ålderdom.

Likt en livs-skugga, snart försvinner livet bort.

 

Jobs bok. 14:3.

 

3.  #Och en sådan skärskådar du och drar inför rätta!#.

 

Sådan förgänglig människa av jordens stoft skapad,

      vilket återvänder till jordens stoft.

Drar du inför rättvisan.

 

Jobs bok. 14:4.

 

4.  #Som om en oren kunde bli ren!#.

 

Likt en oren varelse, vilken kunde bli renhjärtlig.

 

Jobs bok. 14:5.

 

5.  #Om nu människas dagar är utmätt av dig,

om du satt den gräns hon inte överskrider#.

 

Redan i moderlivet, våra livs-dagar upptecknade

     i ditt allvetande. 

 

Jobs bok. 14:6.

 

6.  #Vänd då blicken ifrån henne, låt henne vara,

tills daglönarens dag är slut#.

 

Vänd blick från hennes syndfylla liv.

      Lämna henne åt hennes synds-öde.

Intill daglönarens arbets-dags slut. 

 

Jobs bok. 14:7.

 

7.  #För ett träd finns det hopp; om det fälls kan

det växa upp igen och sjuta nya skott#.

 

Jämför människolivet med trädets framtidshopp.

       Fälls trädet, återväxer det igen, livet finns

forfarande i trädets djupa rötter.

 

Jobs bok. 14:8.

 

8.  #Även om rötterna åldras i jorden och stubben

multnar i mullen#.

 

Trädets föråldras under jordens yta, träd-stubben

      förmulnat bort i jord-myllan.

 

Jobs bok. 14:9.

 

9.  #Spirar det på nytt när det anar vatten och grenar sig som en ung planta#.

 

Spriras livet på nytt, genom vattnet lockande

     näring.

Vilket ges till nya livsdugliga grenar utifrån

      unga plantan. 

 

Jobs bok. 14:10.

 

10.  #Men när en man dör är allt förbi.

När en människa gått bort, var finns hon då?#.

 

När människans liv-låga dör ut, allt förbi av liv.

       Människan förgås på livet.

 

Jobs bok. 14:11.

 

11.  #Om än vattnet tar slut i havet, floderna sinar

och torkar ut#.

 

Försvinner vattnet ur havets djup, havets

      vatten-flöde sinar och torkar ut.

 

Jobs bok. 14:12.

 

12.  #Reser sig aldrig en död igen.

Förr skall himlen rämna än han vaknar, aldrig väcks

       han ur sin sömn#.

 

Likt vattnet utorkande försvinnande, reser sig

  aldrig den döde ur graven.

 

Jobs bok. 14:13.

 

13.  #Om du ändå ville gömma mig i dödsriket,

hålla mig dold tills din vrede lagt sig, och glömma

       mig, men blott för en tid#.

 

I rädsla för din vreden, hålla mig gömd i dödsriket,

     för undfly den.

 

Jobs bok. 14:14.

 

14.  #Kan en som har dött få liv igen?

----- då skulle jag hålla ut på min post tills min

       avlösning kom#.

 

Kan en död människa uppstå från de döda?

       Då skulle jag tåligt hålla ut vid min

vakande vaktpost tills någon avlöser min post.

 

Jobs bok. 14:15.

 

15.  #Du skulle ropa på mig, och jag skulle svara,

du skulle längta efter den du skapat#.

 

Skulle du ropa på mig, skull ge dig mitt svar.

         Skulle du vilja umgås med den du skapat.

 

Jobs bok. 14:16.

 

16.  #Nu räknar du alla mina steg och vaktar på

om jag syndar#.

 

Ditt allvetande, skulle räkna alla mina fotsteg.

         Bevaka mitt liv, om jag syndar.

 

Jobs bok. 14:17.

 

17.  #Mina brott förvarar du under sigill, varje skuld

finns bokförd#.

 

Mina brott min skuldfyllda synd, bokför du

          och signerar.

 

Jobs bok. 14:18.

 

18.  #Liksom berget vittrar och rasar och klippan

rubbas från sin plats#.

 

Ditt allvetande syndmedvetande över människans 

      liv: liknar bergets söndervittring vilket till

rasar samman likt döden tar människans liv.

      Likt klippans skapade plats rubbas. 

 

Jobs bok. 14:19.

 

19.  #Liksom stenarna mals sönder av vattnet

och skyfall sköljer bort gruset#.

 

Likt de skapade stenarna mals sönder till grus.

       Vattnets & skyfallets styrka sköljer 

bort gruset var ursprung kom från stenarna.

 

Jobs bok. 14:20.

 

20.  #Du besegrar henne i grund, och hon är borta,

vanställd, förvisad ur din åsyn#.

 

Du besegrade människan, genom hennes

       grundliga syndfulla liv.

Borta vanställd förvisad ur din heliga närvaro.

 

Jobs bok. 14:21.

 

21.  #Hennes barn vinner ära, men hon vet det inte,

de ringaktas, men hon märker det ej#.

 

Hennes o-kunnighet, vet inte hennes barn ära.

      De ringaktas vilket inte känner till.

 

Jobs bok. 14:22.

 

22.  #Hon känner bara smärta i sin egen kropp

och sorgen i sin egen själ#. 

 

Hennes lidandets smärta upptar hennes liv.

        I sin egen kropp, känner sin egen själs-sorg.