HEBREERBREVET. 4:1-13.

 

VARNING FÖR OLYDNAD.  DEL.2

 

¤Hebreerbrevet. 4:1.

 

1.  #Låt oss alltså se till att ingen av er tror sig 

vara för sent ute, medan löftet att få komma in

      i hans vila ännu står kvar#.

 

Låt inte o-tron säga: tror sig vara för sent ute.

          Betvila sig löftet: få komma in i hans vila.

 

¤Hebreerbrevet. 4:2.

 

2.  #Också vi har fått del av det glada budskapet 

alldeles som de en gång.

      För dem som då hörde ordet var det till ingen

nytta, eftersom de inte tog emot det i tro#.

 

Vi troende också fått del av glada budskapet.

            Som våra förfäder gjorde.

De hörde alla ordet: eftersom de inte tog emot

     ordet i tro; vilket inte var dem till nytta.

 

¤Hebreerbrevet. 4:3.

 

3.  #Vi däremot som har kommit till tro får gå in

i den vila om vilken han har sagt:

       OCH JAG SVOR I MIN VREDE:

ALDRIG SKALL DE KOMMA IN I MIN VILA,

      detta fast hans verk var färdigt med världens

skapelse#.

 

De som hörsammade ordet kom till tro.

      Får gå in i trons vila.

Mot de o-hörsammade: om vilka han har sagt,

       Jag svor i min vrede aldrig skall de komma

in i min trons-vila. 

 

¤Hebreerbrevet. 4:4.

 

4.  #Ty på något ställe heter det om den sjunde dagen:  OCH GUD VILADE PÅ SJUNDE DAGEN FRÅN

       ALLT SITT VERK#.

 

I skriften heter det: den sjunde dagen efter de 

sex skapelsedagarna  Gud vilade på sjunde dagen

      från allt sitt skapelse-verk.

 

¤Hebreerbrevet. 4:5.

 

5.  #Men här heter det:

ALDRIG SKALL DE KOMMA IN I MIN VILA#.

 

Här heter det: aldrig skall de komma in min vila.

 

¤Hebeerbrevet. 4:6.

 

6.  #Eftersom det står fast att några kommer in

i den och eftersom de som först fick det glada

      budskapet inte kom in för sin ohörsamhets skull#.

 

Endast några kommer in trons-vila.

           O-hörsamhetens mot det glada budskapet

gjorde att de inte kom in.

    

¤Hebreerbrevet. 4:7.

 

7.  #Så bestämmer Gud på nytt en dag, när han så

långt efteråt låter David säga I DAG.

       Det sker i de redan anförda orden:

OM NI HÖR HANS RÖST I DAG, FÖRHÄRDA INTE

       ERA HJÄRTAN#.

 

Gud bestämmer på nytt en dag:  lång efter förfädernas o-hörsamhet, låter sin tjänare David

     säga I DAG.

Redan i de redan uttalade orden: om ni hör hans röst

       i dag, förhärda inte era hjärtan.

 

¤Hebreerbrevet. 4:8.

 

8.  #Hade Josua låtit dem komma till vila skulle

Gud inte efteråt ha talat om en annan dag#.

 

¤Hebeerbrevet. 4:9.

 

9.  #Så har Guds folk alltjämt en sabbat att vänta#.

 

Guds vilo-dag den sjunde dagen  för de Guds folks

      hörsamhet alljämt en sabbat att vänta.

 

¤Hebreerbrevet. 4:10.

 

10.  #Ty att gå in i Guds vila är att vila ut från sitt

verk, så som Gud vilade från sitt #.

 

Gå in i Guds vila: vila ut från sina händers verk.

    Som Gud själv vilade från sitt verk.     

 

¤Hebreerbrevet. 4:11.

 

11.  #Låt oss därför göra allt vi kan för att komma

in i den vilan, så att ingen bringas på fall genom

       samma slags ohörsamhet#.

 

Låt oss anstränga oss för att komma in i den vilan.

       Vilket beskyddar från o-hörsamhetens fall. 

        

¤Hebreerbrevet. 4:12.

 

12.  #Ty Guds ord är levande och verksamt.

   Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande,

      led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt

och tankar#.

 

Guds ord levande verksamt i vad den säger.

        Skapare än något tveeggat svärd.

Guds ordet tränger så djupt; skiljer själ och ande;

     kroppslig led och märg.

Avslöjar hjärtats onda uppsåt och tankar. 

 

13.  #Ingenting kan döljas för honom, allt skapat

ligger naket och blottat för hans öga.

       Och inför honom är de vi skall avlägga räkenskap#.  

 

Ingenting döljas för hans vetandets ljus.

        Allt skapat visar sig inför hans öga.

Inför honom själv skall vi avlägga räkenskap.