Alla inlägg den 10 maj 2017

Av Jan-Owe Ahlstrand - 10 maj 2017 16:54

JESUS SYRAKS BOK. 35:1-13.


OFFER ÅT GUD OCH RÄTTVISA ÅT DE FATTIGA.


DEL 2.


¤Syraks bok. 35:1.


1.  #Att hålla lagen är ett rikligt offer#.


Ordspråksboken. 21:3.


3.  #Att handla rätt och rättfärdigt är mer

värt för Herren än offer#.


Livet i renhjärtligheten Och syndfriheten 

bättre i sitt värde än vara offer-givare.    


2.  #Gemenskapsoffer frambärs när man följer buden#.


3.  #Att löna gott med gott är att frambära matoffer#.


Godheten belönas.  Godheten ses som matoffer.

     Godheten fyller människors behov.


¤Syraks bok. 35:4.


4.  #Och välgörenhet är detsamma som tackoffer#.


Givmildheten Och godheten mot de fattiga

jämförs med tacksamhetsoffret.


Hebreerbrevet. 13:16.


16.  #Men glöm inte att göra gott och att dela med

er, sådana offer behagar Gud#.


Glömskan Och försumligheten hinder för givmildheten.


Givmildheten Och barmhärtigheten välbehagligt

tacksamhetsoffer inför Gud. 


¤Syraks bok. 35:5.


5.  #Herrens nåd får den som undviker det onda,

försoning vinner den som skyr orättfärdigheten#.


Undvika Och förakta Ondskans träldom.

     Belönas med förlåtelsens rikedomar när han

föraktar o-ärligheten elakheten ondsintheten.


Ordspråksboken. 16:6.


6.  #Trofast kärlek sonar skuld, genom gudsfruktan

undviks det onda#.


Gudsfruktan är kunskapens begynnelse,

dåren föraktar vishet och fostran#.  Ord. 1:7.


Kunskapens begynnelse undviker Och föraktar

Ondskans slaveri.

     Vishetens djupheter tränar och fostrar från

Ondskans träldom.

       Kärlekens trohet förlåter all skuld.  


Syraks bok. 35:6.


6.  #Träd inte fram tomhänt inför Herren#.


Syraks bok. 35:7.


7.  #Alla dessa gåvor påbjuds av lagen#.

   Lagen påbjuder frambära gemenskapsoffer

matoffer  tackoffer som välbehagliga gåvor

inför  Herrens behagliga blickar.


Syraks bok. 35:8.


8.  #Den rättfärdiges offer pryder altaret,

dess vällukt når fram till den Högste#.


Renhjärtliges Och fläckfries offer pryder

offeraltaret.

     Offrets vällukt når fram till den Högste.  


¤Syraks bok. 35:9.


9.  #En rättfärdig mans gåva tas nådigt emot,

hans påminnelseoffer blir inte bortglömt#.


Renhjärtliges Och syndfries offer-gåva tas emot

av nåd Och barmhärtighet.


Påminnelse-offrets värde ej bortglömt.


Första Moseboken.  8:20-22.


20.  #Noa byggde ett altare åt Herren.

Han tog fyrfota djur och fåglar av alla rena arter

    och offrade dem som brännoffer på altaret#.


21.  #Och Herren kände lukten, och han sade

till sig själv:    

      "Aldrig mer skall min förbannelse drabba marken för människans skull, för att hon alltifrån ungdomen har ett ont uppsåt.

Jag skall aldrig mer förgöra allt levande, så som jag

      nu har gjort#.


22.  #Så länge jorden består skall sådd och skörd,

köld och värme, sommar och vinter,

     dag och natt aldrig upphöra att skifta#.   


Syraks bok. 35:10.


10.  #Var frikostig när du ger till Herrens ära,

snåla inte med de förstlingsoffer du skänker#.


Herren belönar offervilligheten.

   Snålheten Och girigheten ger inget förstlingsoffer.


Syraks bok. 35:11.


11.  #Bär fram gåvor med glatt ansikte,

och överlämna med glädje det heliga tiondet#.


Med glädje av tacksamhet frambär offer-gåvor.

      Överlämna det helgade tiondet.


Syraks bok. 35:12.


12.  #Ge åt den Högste så som han gett åt dig,

var frikostig så långt dina tillgångar räcker#.


Besvara den Högstes givmildhet med tacksamt

     frikostigt hjärta.


Syraks bok. 35:13.


13.  #Ty Herren är den som återgäldar;

han skall återgälda dig sjufalt#.


Herrens trohet betalar ger sjufaldigt tillbaks.


Andra Korinterbrevet.  9:6-10.


6.  #Kom ihåg: den som sår snålt får en snål skörd,

och den som sår rikligt får en riklig skörd#.


Sådd Och skörd : sparsam sådd  sparsam skörd.


Sådd Och skörd : riklig sådd  riklig skörd.


7.  #Var och en skall ge som han har beslutat i sitt  hjärta, inte med tvång, ty Gud älskar en glad

givare.

Gud belönar en glad givmild givare.

      Hjärtats beslutsamt Och målmedvetna givande

utan ett tvångstänkande.


8.  #Gud förmår ge allt gott i överflöd, så att ni alltid har allt vad ni behöver och själva kan ge

     i överflöd till varje gott ändmål#. 


Gud ger i frikostigt överflöd fyller era behov.

     Ert överflöd till andras behov.


9.  #Det står ju skrivet:

HAN STRÖR UT, HAN GER ÅT DE FATTIGA, HANS RÄTTFÄRDIGHET VARAR I EVIGHET#.


Hans renhjärtlighet syndfrihet fläckfrihet

ger sitt överflöd åt de fattiga.


10.  #Han som ger säd att så och bröd att äta,

han skall ge er utsäde och mångdubbla det

       och låta er rättfärdighet ge god avkastning#.


Han är sädens givare för sådden.

      Han är brödet för födan.  

Belönar ert utsäde Och mångdubbla det.

      Tillåter ert renhjärtliga Och fläckfria liv

ge god belönad avkastning.  






ANNONS
Av Jan-Owe Ahlstrand - 10 maj 2017 16:53

FRÅGOR  TILL FULLKOMLIGHETENS VÄG#.

1.  Hur ser Teresa på systrarnas relation till

varandra och inbördes kärlek?


Kapitel. 4:4.


Tro inte, mina systrar, att jag kommer att ålägga er

mångahanda ting.

      Gud give att vi måtte göra det som våra heliga fäder föreskrev och övade, ty denna väg förtjänade

       de sitt namn.

Det skulle inte vara riktigt av oss söka en annan

     väg eller hämta kunskap hos någonn annan.

Jag skall endast uppehålla dig vid tre ting, och de

          är hämtade ur själva konstitutionen. 


Ty det är mycket viktigt att vi förstår hur synnerligen väsenligt det är att vi iakttar dessa ting

      för att vi till det yttre och inre skall kunna bevara den frid som Herren så varmt anbefallde.


Den första kärleken till varandra, det andra frigjordheten från allt det skapade, det sista den

        sanna ödmjukheten vilken, fastän jag nämner den sist, är den allra viktigaste och innefattar

allt dt övriga. 


5.  Det första, nämligen att älska varandra högt,

har stor betydelse ty det finns ingenting, hur svårt

        att fördra det än är, som inte blir lätt att tåla när man älskar varandra, och då skulle det behövas mycket för att väcka förargelse.


Om man i världen efterlevde detta bud som man borde, tror jag at det skulle vara till stor hjälp för efterlevandet av de övriga buden.


Men eftersom vi efterlever detta antingen för mycket eller för litet, lär vi oss aldrig att hålla det fullkomligt. 


Det kan tyckas att detta att hysa för mycket kärlek till varandra inte  kan vara något ont och ändå för

            det med sig så mycket ont och så många fullkomligheter, att jag inte tror någonn som inte varit ögonvittne till detta kan fatta det.


Djävulen lägger här ut många snaror vilka de samveten, som föga bryr sig om att behaga Gud

        knappast varseblir, utan ser dem som dygder.


De däremot som strävar efter fullkomligheten genomskådar dem mycket klart, ty dessa snaror

       försvagar ju efterhand viljan så att den inte

helt och hållet kan hänge sig åt Guds kärlek. 


10.  Jag återvänder till den kärlek vi skall hysa för varandra, även om det kan förefalla onödigt att 

        föreskriva den för er, ty var finns så hårdhjärtade människor att de inte skulle lära sig att älska varandra, när de bor tillsammans och inte

          får samtala, umgås eller underhålla sig med någon utanför deras eget hus, och då de vet att Gud älskar dem och de älskar honom, eftersom de avstår från

      allting för hans skull?  


Allra helst som dygden alltid uppväcker kärlek och den hoppas jag, vid Gud, alltid skall finnas hos systrarna i detta hus.


Dygd, så synes det mig, är det sålunda inte nödvändigt att särskilt anbefalla er! 

 

11.  Men hur skall vi älska varandra?

Och vari består den dygderika kärlek som jag

      önskar se härska bland oss?

Och hur skall vi vara säkra på att vi äger denna dygd, som är så viktig att Vår Herre med ett sådant

          eftertryck anbefallde den åt oss och framför allt åt sina apostlar?


Härom vill jag nu tala en smula i den mån min tarvliga stil tillåter det.


Om ni i andra böcker finner detta förklarat med olika stor noggrannhet, fäst er då inte vid vad jag

        säger, ty jag förstår kanske inte ens vad jag talar om.


12.  Det finns två slags kärlek om vilka jag nu vill tala.

Den ena är andlig, ty den ytcks inte ha någonting

     att göra med vår naturs sinnlighet eller ömhet,

vilket skulle beröva den dess renhet.


Den andra är, också andlig men den är förbunden med vår sinnlighet och svaghet; den är dock

       god och uppenbarligen tillåten kärlek,

till exempel mellan släktingar och vänner.


Om denna har jag redan sagt något.


13.  Det är om den rent andliga kärleken jag nu

vill tala.

Den är helt fri från allt slags lidelse, ty sådant skulle fullständigt förstöra dess harmoni.

       Om den tillsammans med måttlighet och

diskretion åtföljer oss när vi samtalar med rättfärdiga människor, särskilt med våra

         själasörjare, är den till stor nytta.


Men om ni hos biktfadern skulle upptäcka något som närmar sig fåfänga av något slag, skall ni vara misstänksammma gentemot allt och på inga

        villkor får ni, åvenn om hans samtal vore

uppbyggliga, underhållaer med honom, utan ni

       skall bara bikta er i all korthet och ingeting mer säga.

Det bästa vore att säga till priorinnan att han inte passar er själ och byta bikfader.


Detta är det allra säkraste, såframt man kan göra utan att skada hans anseende.   

        

2.  Hur kan vi frigöra oss på olika sätt?

    I det yttre?

I det inre?


Kapitel. 8:1.


1.  Låt oss nu tala om den frigjordhet vi måste besitta; den betyder nämligen allt om den är fullkomlig, ja allt, ty när vi hänger oss åt Skaparen

        allena och bryr oss om något som är skapat


kommer Herren att ingjuta dygderna på ett sådant sätt att vi, om vi blott anstränger oss så mycket

        vi förmår, inte behöver föra kampen vidare.


Ty Herren själv skall överta vårt försvar mot djävulen och hela världen.


8:2.  Var och en må väl begrunda i sitt inre, att där

det endast får finnas tolv systrar, lät Herren

         henne bli en av dessa. 


8:3.   I andra kloster ges nunnerna frihet att söka

tröst hos sina släktningar.

           Om besök av släktningar någon gång

tillåts här, så sker det det för deras skull.


Den nunna som önska träffa dem för sin egen skull

måste, såframt det inte rör sig om andliga personer,

        förstå att hon är ofullkomlig.

Hon kan vara övertygad om att hon inte är frigjord

        från sig själv.

Hon kommer inte att åtnjuta andens frihet eller

       fullständig frid.

Hon har behov av en läkare.

       Jag säger henne att omm  hon inte bli fri från denna önskan och botas, så är hon inte lämplig

     för detta hus.   

 

3.  Skillnaden på inre bön och kontemplation?


Kapitel. 16:3.


Ni kanske vill fråga mig, mina döttrar, varför jag talar om dygderna när ni har så många böcker som undervisar er om dem, och när ni endast vill

       att jag skall tala om kontemplation.


På detta svara jag: om ni hade frågat mig om

    meditation så kunde jag ha talat om den

och rått er alla att öva den, även om ni inte

        ägde några dygder, ty den är det första steget

för att uppnå alla dygder, och för alla kristna är det

      ett livsvillkor att örja öva den.


Ingen människa, hur förlorad i synd hon än må

        vara, borde underlåta en sådan välsignelse-

bringande övning, ifall Gud manar därtill.


Om detta har jag redan skrivit i annat sammanhang och det har även många andra gjort, vilka förstår

         vad de talar om, något som jag säkerligen

inte gör, Gud vet det.


4.  Men kontemplationen är någonting annat,

mina döttrar.

       Och detta är just det misstag vi alla gör,

så snart någon kommer därhän att hon dagligen

ägnar en liten stund åt att begrunda sina

       synder --- vartill hon för övrigt är förpliktad

om hon är kristen mer än till namnet -----

      så säger man genast, att hon är mycket kontemplativ.


Och sedan vill man genast tillerkänna henne lika stora dygder som den verkligt kontemplativa äger.


16:5.


5.  #Därför mina döttrar, om ni vill att jag skall visa er vägen till kontemplation, så tillåt mig att tala

       en smula utförligt omm en del saker vilka vid första ögonkastet kanske inte förefaller er så viktiga, men som likafullt är det enligt min åsikt.


Vill ni inte höra något omm dessa ting eller omsätta dem i praktiken, så kan ni hålla till godo med den inre bönen i hela ert liv.


Jag försäkrar er och alla människor som strävar efter denna sanna kontemplationen, att ni så fall

        inte skall uppnå denna välsignelse.


Jag kanske misstar mig då jag dömer efter min egen erfarenhet, men jag har i alla fall strävat

        efter kontemplationen i tjugo år.


16:6.


Jag vill nu förklara vad som menas med inre bön, eftersom några av er inte tycks veta det.

     Gud give, att vi måtte öva den så som vi bör!


Jag är emellertid rädd för att den kommer att vålla oss stor möda om vi inte samtidigt beflitar oss om dygderna, även om man här inte måste äga dem

      i lika hög grad som vid kontemplationen.


Jag försäkrar er att Härlighetens Konung inte skall komma till vår själ, jag menar för att förena sig med

      den, om vi inte anstränger oss för att uppnå

de stora dygderna.


Jag vill förklara mig närmare, ty om ni ertappar mig med att säga något som inte är sant, kommer

      ni inte längre att tro på något som jag säger.


Och ni skulle ha rätt, om jag gjorde det avsiktligt,

må Gud dock besvara mig för det!

       Skule det ändå ske, så är det emedan jag inte vet bättre eller inte förstår vad jag säger.


Det som jag vill säga är alltså, att det ibland behagar Gud att skänka en människa som lever

     ett dåligt liv, en sådan stor nådegåva för att

därigenom dra henne ur djävulens klor.


 


4.  Läs kapitel 31 en gång till.


#Vad tar Teresa upp och pekar på i de olika bönerna

i Fader vår? 


Vilans bön.  Under denna vilans bön : visar Herren

att han hör vår bön.

        Redan här nere början han att ge oss sitt rike :

för att vi sanning ska kunna lova hans heliga namn.


Herren i sin närvaro skänker själen frid. 

      ( Den rättfärdige Simeon ).

Alla själsförmögenheterna blir stilla.

         Själens förstår, utan att hennes yttre sinnen

medverkar, att hon nu är mycket nära Gud.

    

Det fattas mycket litet för att hon skall bli ett med honom genom förening.

        De befinner sig i inne i slottet hos sin Konung

och de ser att han redan här nere börjar ge dem

sitt rike.


De tycks inte längre vara i världen och vill inte längre se eller höra något annat än sin Gud.


Så länge detta tillstånd varar är de så druckna 

och försjunkna av denna tillfredsställelse

       och lycka som finns i deras inre att de inte tror dt finns mer att önska, utan med glädje skulle de säga som Sankt Petrus:

Herre, låt oss här göra tre hyddor.


Nämligen viljan, vilken jag tror är förenad med sin Gud medan den lämnar de andra 

         själsförmögenheterna fria, så att dessa kan förstå hur de skall ägna sig åt hans tjänst.


För väldens ting är de bortkomna och ibland

liksom förslöade.


Herren visar dessa själar en stor nåd medan den förenar det aktiva och kontemplativa livet.

       Medan viljan är i kontemplation arbetar

den utan att förstå hur det går till, och de andra

          två själsförmögenheterna utför Martas tjänst.

Vilket gör att Marta och Maria arbetar tillsammans.


Därför tror jag att när själen erfar en så stor tillfredsställelse i vilans bön så måste det bero

      på, att viljan i denna bön nästan hela tiden

är förenad med honom som allena kan

tillfredsställa den.


Nåden är inte vårt verk, den är övernaturlig och något vi under inga omständigheter kan uppnå

själva.

      Vi måste ta emot med tacksamhet, inte genom att säga många ord utan genom att lyfta upp ögonen mot himlen likt publikanen.

 

7.  Det är bra att söka större ensamhet för att ge rum åt Herren och låta Hans Majestät göra sitt verk i oss som om vi helt tillhörde honom.


9.  Själen är som ett barn som ännu vilar vid sin moders bröst, och så stor är moderns omsorg

      att hon låter mjölken rinna i munnen på barnet

utan att det ens behöver röra på läpparna. 

     

Det är vad som händer här.


Viljan älskar utan att förståndet arbetar, ty Herren

vill att själen utan att ens tänka därpå skall förstå 

        att hon befinner sig hos honom och endast

behöver svälja njölken som Hans Majestät

häller i henne mun och hnjuta av dess sötma. 


Hon bör istället glömma bort sig själv, ty han

som är hos henne skall inte glömma bort att

      sörja för henne.

Och om hon inlåter sig i strid med förståndet i avsikt att dra det till sig, så att det skall

        få del i sällheten, kommer inte hon lyckas,

i stället kommer honmed nödvändighet

       att förlora mjölken och gå miste om denna gudomliga näring. 


10.  Förenad med Gud i den sistnämnda behöver hon inte ens svälja näringen, ty utan att hon vet hur det har gått tilllägger Herren den i hennes inre.


Men i vilans bön verkar det som om Herren vill

att hon anstränger sig en smula, fastän så lungt att hon nästan inte är medveten om det.


Det som plågar henne är förståndet, vilket inte är fallet när samliga själsförmögenheterna deltar i

      föreningen, ty då inställer han som skapade

dem deras naturliga aktivitet.


Han fyller dem med glädje som sysselsätter dem helt och hållet utan att de förstår hur det sker eller varifrån den kommer.    


Jag menar alltså detta:

      själen erfar i sitt inre denna bön, vilken är en lugn och djup tillfredsställelse i viljan, och fastän hon inte riktigt kan säga vad det är, 

        märker hon hur mycket den skiljer sig från all tillfredställelse som världen ger.


Att äga världen med all den tillfredsställelse som den ger skulle inte räcka för att få själen att känna

     den inre tillfredsställelsen hon nu njuter

i djupet av sin vilja.


För allt annat slags tillfredsställelse i livet tycks mig endast beröra vad vi skulle kunna kalla

       den yttre delen av viljan.


11.  Det är därför jag vill, systrar, att vi skall överväga hur vi ber Fader vår och alla de andra muntliga bönerna.


När Gud beskär oss denna nåd bör vi inte längtre bekymra oss om de världsliga tingen, ty så snart världens Herre kommer kastar han ut

allt skapade.


Jag menar inte att alla som får erfara vilans bön nödvändigtvis måste vara frigjord från allt i världen.


Men jag skulle önska att de åtminstone förstår vad som fattas dem, att de ödmjka sig och försöker

       frigöra sig från allt, i annat fall kommer de inte att göra framsteg.


När ens jäl får motta dylika kärleksbevis är det ett

tecken på att Gud har mycket i beredskap

åt henne.


12.  Jag är övertygad om att detta är skälet till

varför det inte finns många fler andliga själar.

       De rättar inte sina liv och gärningar efter

en dylik nåd.


Därför söker han ut andra som verkligen älskar honom, för att skänka dessa ännu större gåvor,

        fastän han inte helt och hållet tar tillbaka

vad han givit dem som lever med en rent samvete.


Men det finns vissa personer  ---- och jag har varit en ibland dem ---- vilka Herren skänker öm andakt,

      heig inspiration och ljus för att se alltings värde,

och till sist ger han dem detta rike och försätter

        dem i vilans bön, men ändå gör de sig döva.


De är så förtjusta i att hastigt säga och upprepa

en mängd muntliga böner likt några som längtar 

      efter att bli färdiga med sitt arbete,

eftersom de har föresatt sig att läsa dem varje dag.


Och när Herren lägger riket i deras händer vill de

      som sagt inte ta emot det, utan de tycker

att de gör mer med alla sina böner och till slut  

        förlorar de den inre samlingen.


13.  Var inte sådana, systrar, utan var på er vakt när Herren vill skänka er denna nåd.


Tänk på vilken stor skatt ni förlorar och var medvetna om att ni gör mycket mer med att då

       och då säga ett enda ord ur Fader vår än att hastigt läsa denna bön många gånger.


Honom som ni ber till, han är er mycket nära och skall inte underlåta att lyssna till er.


 

 


 



 


 


   

         

         

 





   

ANNONS
Av Jan-Owe Ahlstrand - 10 maj 2017 16:53

TANKAR AV UPPMUNTRAN OCH VEDERKVICKELSE.


DEL. 36.


3600.  Bemöta snällheten : leva i Och genom

hennes närhet.


3601.  Bemöta vänligheten :: leva i Och genom

hennes närhet.


3602.  Bemöta tacksamheten ::: leva i Och genom hennes närhet.


3603.  Finna inre styrka Och glädje i tacksamhetens

närhet : lära känna hennes karaktär.


3604.  Finna inre styrka Och glädje i insiktens närhet : lära känna hennes karaktär.


3605.  Finna inre styrka Och glädje i lydnadens

närhet : lära känna hennes karaktär.


3606.  Finna inre styrka Och glädje i sakmodets

närhet :: lära känna hennes karaktär.


3607.  Finna inre svaghet Och sorg i vredens

närhet : lära känna hans karaktär.


3608.  Finna inre svaghet Och sorg i häftighetens närhet :: lära känna hans svaga karaktär.


3609.  Finna inre svaghet Och sorg i o-lydnadens närhet : lära känna hans svaga karaktär.


3610.  Finna inre svaghet Och sorg i förtalets närhet :: lära känna hans svaga karaktär.


3611.  Finna inre svaghet Och sorg i ord-stridighetens närhet ::: lära känna hans svaga karaktär.


3612.  Hjärtats beteende + tungans beteende ++

tankars beteende.

       Visar sig i hennes livsstil och livsföring.


3613. Vetgiriges beteende + visar sin i hans

livsstil och livsföring.


3614.  Högmodiges beteende visar sig i hans

livsstil och livsföring.


3615.  Ödmjukes beteende visar sig i hennes

livsstil och livsföring.


3616.  Saktmodiges beteende visar sig i hennes lisstil och livsföring.


3617.  Talträngdiges beteende visar sig i hans

livsstil och livsföring.


3618.  Uppmuntrande beteende : tungans uppmuntrande :: tankarnas uppmuntrande.


3619.  Ordens beteende : orden på tungan ::

orden i tankarna.


3620.  Känna längtan efter ödmjukhetens närhet.


3621.  Ödmjukt hjärta : ödmjuka tungans ord ::

ödmjuka tankar.


3622.  Högmodiga tankar :: ödmjuka tankar :

varandras o-vänner.


3623.  Se ärligheten som en vän.


3624.  Se ärligheten som sin förebild.


3625.  Vara ödmjukhetens efterföljare :

vandra i hennes fotspår.


3626.  Se saktmodet som sin vän.


3627.  Se saktmodigheten som sin  förebild.


3628.  Vara rädd om ödmjukheten.


3629.  Vara rädd om saktmodet.


3630.  Vara rädd om godheten.


3631.  Vara rädd om sanningen.   


3632.  Ondskan respekterar inte ödmjukheten.


3633.  Ondskan respekterar inte saktmodigheten.


3634.  Ondskan respekterar inte godheten.


3635.  Invänta rätt tid ::: tålamodets prövning.


3636.  Omsorgsfull : kärleksfull :: se sin nästas behov.


3637.  Känna välvilja förändra sina genetiska

svagheter :: belönas.


3638.  Talträngd tunga har ingen framtid på jorden.


3639.  Talträngd tunga : äras inte i människors ögon.


3640.  Talträngd tunga ::: egoistisk tunga.


3641.  Ödmjukhetens fostran + hjärtats fostran +

hjärtats liv i  ödmjukheten.


3642.  Bli förslavad under latheten Och bekvämligheten : ära och tjäna dem.


3643.  Bli förslavad under vreden Och häftigheten

: ära och tjäna dem.


3644.  Bli förslavad under högmodet Och övermodet

: ära och tjäna dem.


3645.  Vredens Och häftighetens tunga :::

äras av de som använder dem.


3646.  Kivets Och trätgirighetens tunga :::

äras av de som använder dem.


3647.  Förtalets tunga äras av de som ärar den.


3648.  Skvalleriets tunga äras av de som ärar den. 


3649.  Förtalets tunga : äras inte i människors ögon.


3650.  Skvalleriets tunga : äras inte i

människors ögon.


3651.  Sann med-människa känner : med-lidande Och med-känsla Och med-ömkan för

sin nästas behov.


3652.  Kärlekens tunga : omsorgens tunga ::

talar ord inför människors behov.


3653.  Kärlekens hjärta : Omsorgens hjärta :

ser de fattigas : de smås Och övergivnas behov.


3654.  Ha-begäret Och Penning-begäret ser inte

de fattigas :: de smås Och övergivnas behov.


3655.  Hjärtats beröring av kärlekens ömhet

Och värme.


3656.  Hjärtats beröring av ödmjukhetens

ömhet Och omsorg.


3657.  Hjärtats beröring av mildhetens värme

Och Omsorg.


3658.  Hjärtats beröring av saktmodets kärlek

Och omsorg.


3659.  Ondskans förstörelse av godheten.


3660.  Ondskans förstörelse av kärleken.

 

3661.  Ondskans förstörelse av saktmodet

Och mildheten.


3662.  Ondskan : glädje-fattig.


3663.  Ondskan :: laglöshetens med-hjälpare.


3664.  Ondskan ingen problem-lösare.


3665.  Ondskan :: problem skaparen på livets

alla områden.


3666.  Ondsintheten förgöraren av alla skapade

varelser.


3667.  Ondsintheten : egoistisk :: själv-god.


3668.  Nattens Och Morgonens Trofasthet.


3669.  Nattens Och Morgonens saktmod.


3670.  Nattens Och Morgonens ödmjukhet.


3671.  Sanningen sveklös i ord och handling.


3672.  Ärligheten svekfri i ord Och handling.


3673.  Öppen-hjärtligheten svekfri i ord

Och handling.


3675.  Sveklösheten : Renhjärtligheten : finns på den renhjärtliges tunga.


3676.  Lögnen sviker i sitt tal.


3677.  Lögnen talar svekfulla ord.


3678.  Lögnen föraktar sanningen.


3679.  De små, fattiga och övergivna ::

tacksamma för livet.


3680.  Tacksamt hjärta ::: förnöjsamt hjärta.


3681.  O-tacksamt hjärta :: knotande : gnällande

Och klagande.


3682.  Knotande Och gnällande hjärta ::

känner ingen tacksamhet. 


3683.  Ödmjuka tankar : stiger upp ur ett

ödmjukt hjärta.


3684.  Saktmodiga tankar stiger upp ur ett

saktmodigt hjärta.


3685.  Hetlevrade tankar stiger upp ur ett

hetlevrat hjärta.


3686.  Förneka uppgivna Och modlösa tankar :

Får inte tillträde till människans hjärta.


3687.  Förneka övermodiga Och stolta tankar :

Får inte tillträde människans hjärta.


3688.  Förneka vetgiriga Och häftiga tankar :

Får inte tillträde till människans hjärta.


3689.  Bejaka ödmjuka tankar :: får tillträde

till människans hjärta.


3690.  Bejaka saktmodiga Och milda tankar :

Får tillträde till människans hjärta.


3691.  Bejaka tacksamma Och förnöjsamma

tankar : Får tillträde till människans hjärta.


3692.  Bli vän med uppgivenheten.


3693a.  Uppgivna tankars ingång in i hjärtat.


3693b.  Hjärtats uppgivenhet.


3693c.  Hjärtats uppgivenhets utgång på tungans

talande ord.


3693d.  Uppgivna tungans talade ord.


3694.  Uppgivenhetens ord skadar tankarna +

hjärtat Och tungans tal.


3695.  Bemöta vetgirig tunga med saktmodiga tankar.


3696.  Bemöta hård-hjärtlig tunga med

milda tankar.


3697.  Bemöta högmodig tunga med ödmjuka tankar. 


3698.  Med-lidsamt hjärta visar barmhärtighet

mot sin nästa.


3699.  Hjärtats med-ömkan Och medkänsla visar

barmhärtighet mot sin nästa.




  

Av Jan-Owe Ahlstrand - 10 maj 2017 16:53

HELGON SIDOR.


SID.  86-87.



Av Jan-Owe Ahlstrand - 10 maj 2017 16:53

TANKAR AV UPPMUNTRAN OCH


VEDERKVICKELSE . DEL. 37.


3700.  Lögnen vilseleder människor från

Sanningens Rikedomar.


3701.  Vetgirigheten Och Häftigheten vilseleder människor från saktmodigheten.


3702.  Hård-hjärtligheten vilseleder människor

från mildhetens Rikedomar.


3703.  O-tystnaden vilseleder människor från

tystnadens Rikedomar.


3704.  Sorgsenheten vilseleder människor

från hennes glädje Och Fröjd.


3705.  Lögnen Och falskheten har ingen framtid

på jorden. 


3706.  Häftigheten Och vreden har ingen framtid

på jorden.  


3707.  Övermodet Och Stoltheten har ingen framtid på jorden.


3708.  Förtalet Och Skvalleriet har ingen framtid

på jorden. 


3709.  Hatet Och fiendskapet har ingen framtid

på jorden.


3710.  Hatet använder människans hjärte-vilja :

i utförandet av sin hatiska vilja.


3711.  Människans hjärta har :: kännedom om vad 

hennes hjärta är fyllt utav.


3712.  Ödmjuke tänker Och talar ödmjuka ord.


3713.  Saktmodige tänker Och talar

saktmodiga ord.


3714.  Ärlige tänker Och talar ärliga ord.


3715.  Övermodige tänker Och talar övermodiga ord.


3716.  Vetgirige tänker Och talar vetgiriga ord.


3717.  Saktmodige ska besitta jorden.


3718.  Ödmjuke ska besitta jorden.


3719.  God-hjärtlige ska besitta jorden.


3720.  Vetgirige förlorar saktmodighetens rikedomar.


3721.  Högmodige förlorar ödmjukhetens rikedomar.


3723.  Hård-hjärtlige förlorar mildhetens rikedomar. 


3725.  Ha-begäret förlorar förnöjsamhetens rikedomar.


3726.  Livet i kärlekens hav :: känna innerlig gemenskap med kärleken.


3727.  Livet i ärlighetens hav : känna innerlig

gemenskap med ärligheten. 


3728.  Förhoppningsfulla blickar och ett

uppmuntrande ord av vänlighet.


3729.  Lär mig tystnadens stora värde ::

känna innerlig gemenskap med tystnadens närhet.


3730.  Lär mig ärlighetens stora värde :::

känna innerlig gemenskap med ärlighetens närhet.


3731.  Lär mig saktmodets stora värde :::

känna innerlig gemenskap med

saktmodighetens närhet.


3732.  Lär mig godhetens stora värde ::

känna innerlig gemenskap med godhetens närhet.


3733.  Lär mig tålamodets stora värde :::

känna innerlig gemenskap med tålamodets närhet.


3734.  Tålmodiga Och goda Och kärleksfulla Ord

förändrar livsstilen Och livsföringen.


3735.  Lär mig uppmuntrans stora värde :

känna innerlig gemenskap med

uppmuntrans närhet.


3736.  Känna en rädsla inför det dominantiska beteendet :: livserfarenheten påminner om hans

skadliga påverkan.


3737.  Ödmjukes uppmuntran : sinnets ro Och vila.


3738.  Ärliges uppmuntran :: sinnets ro Och vila.


3739.  Saktmodiges uppmuntran :: sinnets ro

Och vila.


3740.  Tillåta hoppet få segra över ängslans känslor.


3741.  Tillåta saktmodet segra över vreden

Och häftigheten.


3742.  Tillåta mildheten segra över

Hård-hjärtligheten.


3743.  Tillåta ödmjukheten segra över högmodet.


3744.  Tillåta ärligheten segra över o-ärligheten.


3745.  Förlåta sin nästa : bli förlåten av sin nästa.


3746.  Ordet förlåt : löser hjärtats o-förlåtna knytar.


3747.  Förlåtande ord : förändrar människans livs-stil och livsföring. 


3748.  Förlåtande ord : bitterhetens knytar brister.


3749.  Förlåtande ord :: avundets knytar brister.


3750.  Förlåtande ord : o-förlåtenhetens knytar brister.


3751.  Saktmodigheten : tränar : fostrar den saktmodige.


3752.  Ärelystet hjärta : övermodiga tankar Och

övermodigt hjärta.


3753.  Ärelystenheten : ödmjukes o-vän.


3754.  Ärelystenheten : övermodets Och

högmodets vän.


3755.  Övermodet Och högmodet : ödmjukhetens

o-vänner.


3756.  O-förlåtenheten kan inte förlåta.


3757.  O-förlåtenheten älskar sig själv.


3758.  Förlåtelsen :: o-förlåtenhetens fiende.


3759.  Ödmjuka tankar : undviker ordstrider

kivaktigheten Och trätgirigheten.


3760.  Hatiska tankar förändrar människans

livsstil Och livsföring.


3761.  Hatiskt hjärta förändrar människans

livsstil Och livsföring.


3762.  Hatiska ord Och handlingar förändrar

människors ord Och handlingar.


3763.  Uppmuntrad snällhet : ärar snällheten.


3764.  Uppmuntrad godhet : ärar godheten.


3765.  Uppmuntrad ärlighet : ärar ärligheten.


3766.  Saktmodets läkedom ::: Finns i den saktmodiges tankar : ögon : hjärta Och i hans

ord Och handling.


3767.  Godhetens läkedom ::: Finns i den

god-hjärtliges tankar : ögon : hjärta Och i hans

ord Och handling.


3768.  Ärlighetens läkedom ::: Finns i den

ärliges tankar : ögon : hjärta Och i hans ord

Och Handling.


3769.  Tröstande tankar : ögon : hjärta ::

i ord Och handling : förändrar ett sorgset hjärta.


3770.  Fin förmån få uppmuntra sin nästa.


3771.  Ödmjukhetens sötma : finns i hennes närhet


3772.  Saktmodets sötma : finns i hennes närhet.

3773.  Hård-hjärtligheten :: hård : kall Och kylig.


3774.  Hatet Och föraktet Inga problem-lösare.


3775.  Kärleken till nästan : problem-lösaren.


3776.  Kärleken till nästan :: vänskapens vän.


3777.  Kärleken till nästan :: hatets Och

föraktets o-vän.


3778.  Hatet Och föraktet :: ser inte nästans behov.


3779.  Hatet Och föraktet : saknar hjälpande händer.


3780.  Hatet Och föraktet :: tänker på sig själv. 


3781.  Hatet Och föraktet ser sig själv som fullkomliga.  


3782.  Lögnen talar sina lögn-aktig ord in i tankar.


3783.  Visad vänlighet : uppskattas.


3784.  Visad uppmuntran : uppskattas.


3785.  Visad godhet : uppskattas.


3786.  Visad ödmjukhet :: uppskattas.


3787.  Vänligheten Och god-hjärtligheten

varandras goda vänner.


3788.  Hjärtligheten Och god-hjärtligheten :::

ondsinthetens Och elakhetens fiender.


3789.  Hjärtligheten Och godhjärtligheten :

bjuder på sig själva.


3790.  Ondsintheten Och Elakheten :: tänker på

sig själva.


3791.  Ondsintheten Och elakheten : saknar med-lidande Och med-ömkan Och med-känsla för

sin nästa. 


3792.  Tålighetens beskyddande påverkan mot

o-tålighetens skadlighet.


3793.  Hatet och Föraktet visar inga ångest-känslor.


3794.  Ondsintheten Och Elakheten visar inga ångest-känslor.


3795.  Hård-hjärtligheten visar inga ångest-känslor.


3796.  Hård-hjärtligheten har ingen framtid på  jorden.


3797.  Ondsintheten Och Elakheten har ingen

framtid på jorden.


3798.  Fladdrande utungor har ingen framtid

på jorden. 


3799a.  O-själviska kärleken : tänker inte på sig själv.


3799b.  Själviska kärleken tänker på sig själv.


Av Jan-Owe Ahlstrand - 10 maj 2017 16:53

JESUS SYRAKS BOK.  DEL. 1.


OFFER ÅT GUD OCH  RÄTTVISA ÅT DE FATTIGA.


¤Syraks bok. 34:21.


21.  #Det som vunnits med orätt blir inget

felfritt offer#.


O-ärliga vinningar  skuldbelagda offer.


Ordspråksboken.   15:8.


8.  #Den ondes offer väcker Herrens avsky,

den rättrådiges bön behagar honom#.


Ondsintes offergåva väcker Herrens förakt.


Svekfries böner den Högstes välbehag.


22.  #De laglösas gåvor vinner inte Herrens

välbehag#.


Laglöshetens gåvor :: bestulna gåvor.

        Laglöshetens gåvogivare finner inte

behag i Herrens ögon. 


23.  #Vad de gudlösa bär fram behagar inte

den Högste, han förlåter inte synder för många

offer skull#.


Den högste Har inte behag till egen-hjärtliga offer.

    Finns ingen förlåtelse i antalet offergåvor. 


24.  #Att frambära offer av det som tillhör de fattiga

är att dräpa en son inför faderns ögon#.


Offra de fattigas tillhörande offer jämförs med

     dräpa sonens liv inför faderns ögon.   


25.  #Det hoptiggda brödet är de fattigas liv;

stjäl man det får man blod på händerna#.


 Bestulet tiggande bröd från de fattiga ger

              blodsröda skuldbelagda händer.


¤Syraks bok. 34:26.


26.  #Den som tar levebrödet från sin nästa

mördar honom#. 


    Bestulet bröd från sin nästa jämförs med

mörda honom.


Tobits bok.  4:14.


14.  #Den som arbetar hos dig skall du alltid ge lön samma dag.

Håll inte inne till någons lön över natten,

      så kommer inte heller din lön att hållas inne,

om du uppriktigt tjänar Gud.

      Ge akt på dig själv, mitt barn, vad du än företar dig, och visa dig väluppfostrad var du än kommrer#.


27.  #Och den som vägrar arbetaren hans lön

spiller blod#.


Arbetaren är värd sin lön.

      Finns inget Arbetets-bröd ges ingen livsnäring.


28.  #Om en bygger upp en annan river ner,

vad vinner de då mer än mödor?#.


Fåfängliga arbetande händer.


29.  #Om en ber och en annan förbannar,

vem skall då Härskaren lyssna till?#.


30.  #Om man badar efter liksvepning men rör liket igen, vad vinner man då med sin rening?#.


¤Syraks bok. 34:31.


31.  #Så handlar den som fastar för sina synders skull men sedan går och gör samma sak igen.

        Vem lyssnar till en sådan mans bön,

och vad vinner han med sin botgöring?#.


Ordspråksboken. 28:9.


9.  #När en man vägrar lyssna till lagen blir även

hans bön något avskyvärt#.


O-hörsamheten mot lagen gör bönen o-behaglig

Och avskyvärd.


Jesaja bok. 1:15.


15.  #När ni lyfter era händer i bön vänder jag bort blicken.

      Hur mycket ni än ber lyssnar jag inte.

Ni har blod på händerna#.


Oskyldigt blod på era händer förhindrar era

uppfyllda böner.


Jesaja bok. 59:2.


2.  #Det är era synder som skiljer er från Gud,

era brott får honom att vända sig bort och

inte höra#.


Era lag-brott mot lagen er o-lydnad skiljer

era hjärtan från Guds närhet.


Hebreerbrevet. 10:26.


26.  #Ty syndar vi med vett och vilja efter att ha

lärt känna sanningen återstår inte längre något

      offer för synderna#.


Känna sanningens vilja men ändå i ord Och handling förneka den är offret värdelöst.  


Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26 27
28
29
30
31
<<< Maj 2017 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ skrattet med Blogkeen
Följ skrattet med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se