Direktlänk till inlägg 7 november 2016

DEN INRE BORGEN. TREDJE BONINGEN. FÖRSTA KAPITLET.

Av Jan-Owe Ahlstrand - 7 november 2016 21:43

DEN INRE BORGEN.


TREDJE BONINGEN.


FÖRSTA KAPITLET.


HANDLAR M HUR FÖGA SÄKERHET VI KAN HA


SÅ LÄNGE VI LEVER I DENNA LANDSFLYKT, ÄVEN


OM VÅR STÄLLNING ÄR HÖG, OCH OM HUR


NÖDVÄNDIGT DET ÄR ATT VANDRA I FRUKTAN;


HÄR FINNS NÅGRA GODA RÅD.


1.  Vad skall vi säga till dem som av Guds nåd har segrat i striderna och genom sin ihärdighet har kommit in den tredje boningen?


Inte något annat än detta:

 "Säll är den man som fruktar Herren"  ( ps 112:1 ).


Det är ingen ringa sak att Hans Majestät har kommit mig, så dum som jag är i sådant, att just nu förstå vad denna vers betyder på kastilianska.


Det är förvisso med rätta som vi kllar honom säll, ty då han inte har vänt tillbaka har han funnit en säker väg till sin frälsning.


Här ser ni, systrar, hur viktigt det är att vinna seger i de föregående drabbningarna, ty jag håller för säkert att Herren aldrig skall låta bli att ge samvetet trygghet, vilket är en inte ringa välgärning.


När jag talar om trygghet uttrycker jag mig illa, eftersom någon sådan inte står at få i livet; men ni förstår väl alltid vad jag menar:

       Förutsättningen är att man inte viker av från den väg man slagit in på. 


2.  Ett mycket stort elände är att  leva ett liv där vi alltid får gå omkring likt dem som har fienderna framför porten och varken kan sova eller äta utan

        vapen, ständigt fyllda av skräck för att inbrytning skall ske på något ställe i fästningen.


O min Herre och allt mitt Goda, hur vill du att vi skall ha lust till ett så eländigt liv?


Vi kan omöjligen låta bli att önska och bedja att det må tas ifrån oss, om vi inte hade hoppet att mista det för din skull eller på fullt allvar ge ut det i din tjänst; vad det först och främst gäller är att fatta

         och förstå din vilja.


Om det så är, min Gud, må vi dö med dig, som Sankt Thomas sade, ty ett liv utan dig är inget annat än att dö många gånger om, i fruktan för att kanske förlora dig för evigt.


Därför säger jag, mina döttrar, att den sällhet vi har att be om är att redan nu vara i trygghet med de saliga.


Vilken glädje mitt i sin fruktan har inte den vars hela glädje är att vara till glädje för Gud? 


Och betänk att detta så mycket mera gäller om många helgon som har fallit i svåra synder.


Vi kan inte vara säkra på att Gud räcker oss handen för att hjälpa oss ut ur dem och göra bot för dem

     ( med detta menas utomordentlig hjälp ).


3.  Sannerligen, mina döttrar, jag grips av en sådan skräck när jag skriver detta att jag begriper hur jag

        kan skriva det eller hur jag kan leva när jag, som mycket ofta händer, tänker igenom det.


Bed , mina döttrar, att Hans Majestät ständigt må leva i mig, ty om så inte är, vilken trygghet kan det då finnas i ett liv så illa brukat som mitt?


Men känn er inte nedslagna när ni hör att det står till på det sättet; flera gånger har jag märkt att ni har blivit det när jag har talat så här.


Det beror på att ni har önskat attjag skule ha varit mycket helig, och det är rätt av er; det har också jag önskat.


Men vad är att göra när jag enbart genom egen skuld har gått miste om det! 


Och inte kan jag anklaga Gud för att ha underlåtit att ge mig fullt tillräcklig hjälp, så att era önskningar skulle ha kunnat gå i uppfyllelse.


Jag kan inte säga detta utan tårar och stor skamsenhet över att jag skriver på dtta sätt till sådana som kunde undervisa mig.


Hård lydnad har det varit!


Herren give ------ eftersom det sker för hans skull

------ att det må vara er till någon nytta.


Bed att han må förlåta denna eländiga tilltagsna varelse.


Men Hans Majestät vet mycket väl att det enda jag litar till är hans barmhärtighet.


Då jag inte kan göra det ogjort finner jag ingen annan bot än att hålla mig till denna och förtrösta på hans Sons ochJungfruns, hans Moders, förtjänster.


Det är hennes dräkt jag ovärdiga bär, och så gör även ni.


Tacka och lova, mina döttrar, för att ni i sanning hör denna Häskarinna till, och alltså inte behöver skämmas över min uselhet.


När ni nu har en så god moder så följ i hennes spår och betänk hur stor denna Härskarinna är och hur gott det är att att ha henne till beskyddarinna.


Varken mina synder eller att jag är vad jag är kan i minsta mån fördunkla vår heliga Ordern.


4.  Men en sak vill jag inskärpa hos er: även om ni är vad ni är och har en sådan Moder är ni ingalunda

i säkerhet.


David var en mycket helig man, och ni vet hur det gick med Salomo.


Ni kan inte räkna med den avskildhet och de botövningar ni lever i, inte heller tro er säkra därför att ni ständigt har umgänge med Gud, oavlåtligt

      ägnar er åt bönen och och så helt har dragit er

undan från denna världens angelägenheter att ni tycker er avsky dem.


Alt det där är mycket bra, men det räcker inte -----

som jag redan har sagt ----- för att befria oss 

från fruktan.


Gång på gång måste man inpränta i minnet:

      "Beatus vir qui Dominum  ( SÄLL ÄR DEN MAN SOM FRUKTAR HERREN ).


5.   Nu vet jaginte vad jag har sagt, för jag har hamnat i långa utvikningar.


När jag kommer ihåg för mycket om mig själv tycker jag att jag har brutit vingarna och inte kan säga

          som är bra.


Alltså vill jag genast ämna detta därhän och återgå till det jag började tala med er om, nämligen om de själar som har trätt in i tredje boningen.


Det ingen ringa nåd, utan tvärtom en mycket stor, som Herren har bevisat dem när de har övervunnit

         de första svårigheterna.


Av dem tror jag att det tack vare Herrens godhet finns många i denna världen.


Det är mycket angelägna om att inte förtörna Hans Majestät, så att de aktar sig för att begå till och med förlåtliga synder.


De är vänner av botövningar, de ägnar regelbundet timmar åt andakt, de tar väl vara på sin tid,

     de utövar barmhärtighetsverk mot sin nästa, de är mycket återhållsamma i sitt tal och i sin klädesdräkt, och de sköter väl om sitt hus ifall

         de har något. 


Förvisso kan var och en önska sig vara i deras tillstånd, och det tycks inte finnas något hinder för em att träda in i den innersta boningen.


Inte heller ommer Vår Herre att neka dem detta om de så önskar, ty de har de bästa anlag för att bli delaktiga av all nåd.


6.  O Jesus! Skulle någon säga sig inte vilja eftersträva så goda ting, särskilt sedan de första svårigheterna har övervunnits?


Nej, ingen; vi säger alla att vi eftersträvar detta. 


Men det krävs ännu något mera för att Herren skall äga hela själen.


De räcker inte med att säga så, liksom det inte räckte för den unge mannen  när Herren frågade honom om han ville vara fullkomlig.


Alltsedan jag började tala om dessa boningar har jag tänkt på denne yngling, ty så beter vi oss bokstavligen.


Och härav kommer för det mesta den stora torkan i bönen, även om den kan ha andra orsaker.


Jag förbigår här de inre prövningar som hemsöker många goda själar, outhärdliga men i hög grad  utan egen förskyllan.


Sådana bördor hjälper Herren att bära så att de blir till stor vinning, vilket också gäller om dem som kommer av melankoli och andra svagheter,


Sist och slutligen har vi att i alla dessa ting avstå från att lägga oss i Guds domslut.


För min del håller jag det som jag förut har talat om för att vara den vanligaste orsaken till torkan.


Dessa själar vill för allt i ärlden inte begå en synd, många inte ens en uppsåtlig förlåtlig, och då de väl brukar sitt liv och sin egensdom, har de inte

         tålamod med att den potr är stängd genom vilken de skulle träda in till vår Konung, vars vasaller de anser sig vara och är.


Men fastän konungen här på jorden har många vasaller kommer alla inte in i hans innersta gemak.


Gå in, gå in, mina dötrar, i ert eget innersta.


Gå förbi era småverk, ty för att ni skall vara kristna krävs detta och mycket mer.


Låt er nöja med attvara Guds vasaller.


Begär  inte så mycket att ni når intet.


Se på de heliga som har trätt in i denna Konungs gemak, så kommer ni att inse skillnaden mellan dem och oss.


Bed inte om det ni inte har förtjänat.


Så som vi har förtörnat Gud bör inte ens den tanken falla oss in att hur mycket vi än har tjänat honom

        vi kunde ha någon förtjänst.


7.   O ödmjukhet, ödmjukhet!  Jag förstår inte varifrån frestelsen kommer i detta fall och jag kan inte låta bli att tro att denna torka beror på en smula brist på denna dygd.


Jag går här förbi de svåra inre prövningar varom dethar sagts att de kommer av något helt annat än

brist på andakt.


Må vi pröva oss själva, mina systrar, annars prövar oss Herren, som väl förstår sig på sådant, hur många gånger vi än vägrar att ise det.


Må vi återvända till de där välordnade själarna och besinna allt vad de gör för Gud, så skall vi genast inse hur obefogat det är att vi begär något av

Hans Majestät.


Ty vi vänder honom ryggen och går bedrövade bort  liksom den unge mannen i Evangeliet, när vi har fått veta vad vi har att göra för att bli fullkomliga.


Vad begär vi då att Hans Majestät skall göra som belöning för den kärlek vi skänker honom?


Denna kärlek, mina döttrar kan inte frambringas i vår inbillning utan måste bevisas genom gärningar.


Och tro inte att han har behov av våra gärningar;

vad  han kräver är vår viljas beslutsamhet.


8.  Detta tycker vi oss ha uppfyllt: vi har anlagt ordensdräkten och gjort det av fullaste vilja,

        vi har lämnat alla denna världens ting och alla våra ägodelar för hans skull ( även om det bara är Sankt Peters nät, man ger vad man har ),

     och allt är gott och väl.


Detta är en mycket bra sinnesförfattning om man framhärdar i den och inte vänder om för att beblanda sig med kräldjuren i de första boningarna

      ------ om det så bara vore en längtan efter dem ----och det är inget tvivel om att vi når det vi

       eftersträvar om vi framhärdar i att avkläda oss allt och avstå från allt.


Men på ett villkor ----- och det måste ni besinna -----

     och det är att vi betraktar oss osm onyttga tjänare, som Sankt Paulus eller Kristus säger

      ( den senare, korrigerar pater Gracian:

jfr. Luk 17:10 ).


Tro inte Vår Herre är oss något skyldig därför att han har skänkt oss så stora nådegåvor, utan snarare att den som har fått mycket är skyldig mycket. 


Vad kan vi göra för en så givmild Gud som har döttför oss och skapat oss och ger oss vår tillvaro?


Vi måste skatta oss lyckliga om vi kan avbörda oss något av den skuld vi har till honom för att han

       tjänat oss ( ogärna skriver jag detta, men så är det, för detta och inget annat levde han i denna

          världen ), och det enda vi har att be om är

       ny nåd och nya nådegåvor.


9.   Betänk väl, mina döttrar, några saker som här har påpekats, om också dunkelt, därför att jag inte förmår uttrycka mig tydligare.


Herren skall lära er att förstå att torkans tider leder till ödmjukhet och inte till oro, vilket är vad

djävulen vill.


Tro mig, där sann ödmjukhet finns, även om Gud aldrig ger någon tröst, där finns en frid och samstämdhet med hans vilja som är större än

       andras tillfredsställelse.


Som ni har läst skänker det Gudomliga Mjestät många gånger mera nåd åt de svagaste,

       som efter vad jag tror skulle vilja byta med

de starka i deras torka.


Vi är mera vänner med njutningen än me dkorset.


Må du, Herre, som känner sanningen, pröva oss, så att vi lär känna oss själva.




           

 

   










    




 
ANNONS
Det här inlägget går inte att kommentera.

ccc

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 17 aug 06:40

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 17 aug 06:40

PSALTAREN.  PSALM. 83:1-19.   HJÄLP MOT GUDS FOLKS FIENDER.   Psalm. 83:1.   1.  #En sång, en psalm av Asaf#.   Psalm. 83:2.   2.  #Gud, var inte tyst, tig inte, Gud, var inte stum#.   Psalm. 83:3.   3.  #Hör, dina fiender...

Av Jan-Owe Ahlstrand - Lördag 17 aug 06:40

PSALTAREN. PSALM. 84:1-13.   LÄNGTAN TILL GUDS HUS.   Psalm. 84:1.   1.  #För körledaren. Av Koracks ättlingar, en psalm#.   Psalm. 84:2.   2.  #Ljuvlig är din boning, Herre Sebaot!#.   Psalm. 84:3.   3.  #Jag förtärdes ...

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ skrattet med Blogkeen
Följ skrattet med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se