Direktlänk till inlägg 26 mars 2016

SJÄLENS DUNKLA NATT. ANDRA BOKEN. A. Kapitel. 1.

Av Jan-Owe Ahlstrand - 26 mars 2016 05:39

KAPITEL  1.


VI BÖRJAR ATT TALA OM ANDENS NATT

OCH VISAR VID VILKEN TIDPUNKT DEN INTRÄDER.


1.   Här har vi nu alltså den själ som Gud vill

lyfta ännu högre upp.

Men när hon väl har genomgått den långvariga

känslotorka och de mödor som utgör den första

reningen eller sinnenas natt,

så leder Guds Majestät henne ingalunda genast

in i andens natt.


      Utan vanligen förflyter det lång tid, ja rentav

flera år efter att hon har lämnat nybörjarnas

stadium, under vilka hon måste utveckla sig

på det stadium där de står som håller på

att avancera.

Liksom en som just har kommit ut ur ett trångt

fängelse, så hänger sig denna själ åt de

gudomliga tingen med mycket större frihet

och tillfresställelse än förut, innan hon träden

in i den dunkla natten.


Hennes inbillningsförmåga och övriga själskrafter

är inte längre bundna till den resonerande

meditationen och till vissa föreskrifter för det

andliga livet.

Utan att göra sig möda med meditation finner hon

i sin ande omedelbart en stilla och älskande

kontemplation och andlig glädje.

Trots detta har emellertid själens rening ännu

inte fullbordats.

Det viktigaste fattas, andens rening, och utan

den kan sinnenas rening, hur djup den är har

varit, inte fullbordas och inte vara fullständg,

och detta på grund av det nära sambandet

emellan det sinnliga och det andliga i människan,

vilka tillsammans utgör en person.


Och just därför att själens rening ännu inte

är fullbordad inställer sig emellanåt vissa bekymmer, perioder av torka, mörker och själskval

som ofta är mycket intensivare än de förgående.


Ty de är samtidigt emellertid inte så länge

som själva natten sedan gör.

Ty när hon har upplevt några stunder, kanske timmar eller dagar, av denna inre storm eller natt,

återfår hon genast sitt vanliga sinneslugn.


På detta sätt renar Gud många själar som inte

kommer att stiga upp till någon så hög nivå

av kärlek som de andra; periodvis för han dem

in i den andliga reningen eller kontemplationens

natt, och låter under kortare tider solen gå ned

och sedan upp för dem.


      Det är så som Davids ord besannas:

"Han sänder sitt hagel", det vill säga sin kontemplation, "så som smulor"  ( Ps. 147:17 ).

      Dessa små mumsbitar av kontemplation

är ändå inte på långt när så verkningsfulla som

den ohyggliga kontemplationens natt som vi nu

skall tala om, vari Gud leder in i själen i avsikt

att lyfta henne ända upp till förening

med honom själv.


2.  Den känsla av lycka och glädje som de

avancerande lätt och flödande rikt upplever

i anden, den strömmar nu från anden över

till sinnena på ett mycket starkare och

kännbarare sätt än tidigare före sinnenas rening.


Ty eftersom sinnena nu är mera renade så

äger de större förmåga att åtminstone på sitt

speciella sätt smaka andens lycka.

      

Eftersom emellertid själens sinnliga del ytterst

ändå är svag och oförmögen att uthärda andens

starka intryck, så följer därav att dessa själar

som befinner sig på de avancerades stadium

och som undergår ett sådant överstrmmande

från anden till sinnena, de får också uppleva

otaliga svaghetstillstånd i sin sinnliga del,

         lidanden, störningar i matsmältningen

och till följd därav också andliga trötthetstillstånd.


      Det är detta som den Vise uttrycker på

följande sätt:  "Ty den skröpliga kroppen tynger

ned själen"  ( Vish. 9:15 ).

        Och därför kan dessa meddelanden från Gud

aldrig bli så  mäktiga, djupgående och andliga

som skulle behöva för den gudomliga föreningen

med Gud, detta till följd av svagheten och

skröpligheten hos den sinnliga delen, som ju

deltar i dessa meddelanden.


     Och det är detta som förklarar dessa hänryckningar och extaser och försträckningar

av lederna som alltid förekommer där förbindelserna med Gud inte är helt och hållet

andliga, det vill säga inte kommer bara anden till del, såsom det det sker hos de fullkomliga.


De fullkomliga har redanrenats även i denna andra

natt, andens natt, och hos dem har alla hänryckningar, extaser och kroppliga, pprörda sinnesstämningar tagit slut.


     De njuter andens frihet utan att denna förmörkar

eller plågar den sinnliga delen.

    

3.   För att emellertid riktigt förstå hur nödvändigt

det är för de avancerade att inträda i denna andens natt, skall vi här anföra några av de ofullkomligheter och faror som hotar dem. 


 



 
Det här inlägget går inte att kommentera.
Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Av Jan-Owe Ahlstrand - Fredag 15 mars 12:31

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2016 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards