21 Juli 2015.

INRE ELD.

Varje människa har en medfödd längtan efter en inre eld.

Så länge denna eld inte brinner är livet tomt,  glädjelöst och utan mening.

Hur mycket oro den inre elden än skapar, vet vi på ett dunkelt,

intuitivt sätt att den heliga oro som råder när elden inte är tänd.

en eld vi längtar efter är den helige Ande.  När han börjar brinna i oss 

rivs den gamla människans alla dåliga vanor successivt ut.

Därför åstadkommer elden konflikt.  Det är inte mening att vi själva ska skapa konflikt, men vi skall inte vara rädda för den när den kommer.

Konflikter, både inre och yttre, som är en följd av Andens eld i oss,

är ett hälsotecken.

Var inte rädd för den inre oro som Andens ankomst i ditt liv åstadkommer. 

Fortsätt inte leva i den döda ro som kanske hittils präglat ditt liv.

Låt dig omskakas av Anden.  Den frid som Jesus utlovat förutsätter en total omorganisering av ditt liv.

Var inte rädd att avstå från gamla vanor, att till en början känna

dig otrygg och osäker.  Var inte rädd för sanningen, även om den är obeväm.

Var inte heller rädd at bli ett motsägelsens tecken. 

Om Anden brinner i dig blir du nödvändigtvis en annorlunda människa.

Du blir främmande för världen, en pilgrim på jorden.

Du kmmer at göra vissa människor besvikna, av andra kommer du att betraktas som naiv.  Men det är inte världens frid du skall söka.

Jesus säger:  "Min frid ger jag er:  jag ger er inte det som världenn ger"

(  Joh.  14:27 ).

23  Jui  2015.

ERFARENHET I STÄLLET FÖR TEORI.

#Utan mig kan ni ingenting göra#,  säger Jesus  ( Joh. 15:5 ).

Detta måste innebära ett löfte om att det är möjligt att alltid och överallt fina hans närvaro.  I den helige Ande är Jesus alltid mitt ibland oss. 

Genom Andne bor Jesus i oss,  genom Anden är han vårt liv.

Tack var Anden behöver du inte söka Jesus utanför dig själv,

han är i ditt innersta.  Det är Andens särskilda uppgift att leda till

djupen.  När han börjar verka i en människa öppnar sig oanade

djup  inom henne där hon kan möta Gud.

Om Fadern i höjden i Treenigheten och Sonen bredden, så är den

helige Ande djupet.  I Treenigheten har var och enav de gudomliga Personerna sin egen uppgift.

Fadern gör upp planerna, Sonen utför dem och genom den helige

Ande blir Sonens verk en existentiell verklighet i människans liv.

Fadern har sammanställt rceptet, Sonen har berett läkemedlet och den  helige Ande använder det på oss.

Allt det som Jesus gjort skulle stanna utanför oss om inte den

helige Ande förde det in i oss.

Allt det som Jesus gjort skulle stanna utanför oss om inte

den helige Ande förde det in i oss.  Utan Anden skulle vi inte

ha någon nytta av all Faderns och Sonens möda, det skulle förbli en teori.   Genom den helige Ande blir det istället en erfarenhet.

Anden bor i ditt hjärta och genom sakramenten är du märkt med hans sigill.  Men Anden är en vän av tystnad och stillhet. 

När du i bön lysnar till hans ordlösa rop inom dig   ( Rom. 8:26 ),

ger du honom möjlighet att leda dig allt djpare in i Gud. 

24   JULI  2015.

FARISEN SOM BLIR PUBLIKAN.

Det som utmärker farisen i Jesu liknelse att han ser ner på andra som inte gör samma saker som han.

#Jag tackar dig, Gud, för att jag inte är som andra människor ....

eller som tullindrivaren där#.    ( Luk. 18:11 ).

Vilken dårskap att döma andra efter vissa yttre tecken och indicier!

Vi ser ju bara fasaden och vet inte vilken inställning som döljer sig bakom den.  Samma yttre handling kan hos den ene ha positiva

fötecken och hos den andre negativa, beroende på om den framspringer ur kärlek eller ur egoism.

Farisens fasta tjänade endast till att göra honom ännu mer upblåst.

Helgonens fasta var en följd av deras hunger efter Gud.

Gud ensam vet om han skall säta plus- eller minustecken.

Den som verkligen lärt känna kärleken har inte längre behov att

döma andra.  Han vet att den inre verkligheten inte kan mätas.

Den sanna kärleken jämför sig aldrig med andra. 

Den jämför sig endast med sig själv, och anser att den alltid är för liten,  att skulden aldrig är avbetald.

Fariseen och tullindrivaren lever i två skilda världar.

Ändå är vägen som skiljer dem mycket tunn.  Farisen kan när som helst bli publikan.  DEt  räcker att han visar sin fariseism för Gud.

Då blir själva fariseismen den dörr genom vilken Guds nåd strömmar in.  Om farisen stiger ned från sin piedestal och säger:

"Gud, se vilken farise jag har varit, var nådig mot mig, syndare",

då blir han publikanens broder, och de går båda, hand i hand,

rättfrärdiggjorda hem. 

25  JULI   2015.

GUD I DIN NÄSTA.

Du behöver inte välja melan Gud och människan, välja vem av dem du skall ägna din kärlek.

Därför att Gud har blivit människa,  har han själv blivit din nästa, din allra närmaste nästa.  Han identifierar sig så med människan

att du i var och en kan möta oh älska honom. 

"Har du mött din broder, så har du mött Gud",  sade ökenfäderna.

Du kan bara älska din nästa med sann kärlek om du ser honom

så som Gud ser honom.  Gud ser tvärs igenom det yttre och  tränger fram till människans innersta,  där Anden vittnar om att hon är

Guds barn  (  Rom. 8:16  ).

Om varje människa säger Gud:  Detta är mitt älskade barn,

min utvalde  ( Matt 3:17 ).

Jesus Kristus är varje människas ljus, ett ljus som lyser i mörkret

(  1 Joh.  1:4-5  ).  Kärleken ser detta ljus,  mitt i mörkret.

Att möta det ljuset är att möta det allra mest personliga hos din

nästa, den punkt där hon är mest sig själv.

Det är i det gudomliga som människan är till fullo människa.

"Människans medelpunkt är Gud",  skriver Johnnes av Korset.

Kärleken fäster sig inte vid oväsentligheter:

egenskaper, karaktär, begåvning.   Kärleken hoppar överalla förskansningar som den andre byggt upp och möter honom

i hans medelpunkt.

När du ser till din nästas innersta, då älskar och vördar du Gud

i honom och i ud.