Alla inlägg den 22 maj 2015

Av Jan-Owe Ahlstrand - 22 maj 2015 14:03

23 MAJ.  2015.
ANDEN VISAR DIG DIN SVAGHET.

Anden gör dig inte i första hand starkare.

Han lär dig istället att acceptera och till och med älska din fattigdom.  Det finns en obeskrivlig glädje i upptäckten av att ens egna resurser inte räcker till.

Den helige Ande hjälper dig att förstå att just din hjälplöshet är din stora rikedom.

Gud kan inte motstå en människa som vet om sin nöd och sträcker sina armar upp mot honom.

"Ta bort frestelserna", har en gammal ökenfader sagt,

"och ingen människa kommer att bli frälst."

I frestelser och svårigheter erfar din din svaghet.

Ofta tar det lång tid att erkänna och acceptera den.

Men Anden lär dig at just svagheten öppnar en dörr till Gud.

24  MAJ.  2015.

STEG  FÖR STEG.

Gud har  inte skapat världen och människan helt färdiga en  gång för alla.  Han skapar universium i en utveckling.

Han skapar människan och mänskligheten så att hennes insikt unadan för undan växer till och blir allt klarare.

Denna utveckling hör till själva skapelsen, den är medräknad

av Gud och är del av hans plan.

Gud vill inte att ett barn handlar och tänker som en vuxen.

Branet har rätt att vara som ett barn.

Det finns olika faser i både den enskildes och hela mänsklighetens utveckling, och varje fas har sin egen sanning.

Gud kräver inte att du nu skall vara det som han kanske vill att du en gång skall bli.  Men i varje fas av din utveckling ger han dig ett visst mått av ljus och insikt för att gå vidare.

Det du har att göra är at du från det du nu är tar de steg han kallar dig till. Det gamla är aldrig förspillt om du går framåt enligt det du just nu vet är rätt.   

SANNING OCH KÄRLEK GÅR HAND I HAND.

25  MAJ  2015.

Ingen kan gå in i en bestående relation med en annan människa, om han inte vet vem han själv är och intekan lita på den andre vet vem han är.  Om vi verkligen vill göra något meningsfullt för varandra måste vi kliva ur våra roller och mötas som sanna människor.

Om vi är utklädda dockor finns det ingen chans att vi någonsin når varandra måste vi öva oss i ärlighet och sanning, mot oss själva och mot varandra.

Jeus kallar Hjälparen för "sanningens Ande" ( Joh. 16:13 ).

Hjälparen är sanningens Ande.  Han hjälper oss genom att leda oss in i sanningen. 

SOM DET KUNDE HA VARIT.

26  MAJ. 2015.

I Bibeln är det främst Jobs bok.  Klagovisorna och Psaltaren som uttrycker den dunkla sidan av vandringen till Gud.  Dess ljusa sida finns kanske allra bäst i Höga Visan.

Höga Visan sjunger om det enda väsentliga i detta liv, det som vi skapade för: kärleken.

Och den gör det med glöd och entusiasm, den förkunnar en oemotståndlig tro på kärleken.

"De största vatten förmår ej utsläcka kärleken, strömmar kan inte fördränka den" ( 8:7 ).

Denna enastående lyrik visar hur kärleken hade kunnat var om vi inte hade förlorat paradiset.

Kärleken är sig själv nog.

Den brinnande och hängivna kärlek pekar på den nya eld som den nye Adam kommit för att tända på jorden

( Luk. 12:49 ).  Den är profetia om de saligas jublande kärleksdans vid Lammets bröllopsmåltid.

Den besjunger kärleken mellan Kristus och Kyrkan, melan kristus och varje kristen.

Dessa två njuter av varandra  "bland liljorna"  ( 2:16, 6:2 )

är den store Älskaren, Gud, och hans älskade brud, människan.  

  27 MAJ.  2015.

LÄK DIN OCH GUDS SMÄRTA.

Den slutliga friheten och tryggheten kan du bara finna i Guds trofasta kärlek som aldrig sviker.

Det är bara kärleken som kan göra dig fri, denn ensam kan få dina hårda knutar att lossna.

Så snart du erfar att du verkligen är älskad, öppnas dina stängda dörrar.  Du känner hur livet strömmar in i dig.

Att säga att Gud är kärlek och att han Skapare är ungefär detsamma.  Kärleken har en skapande kraft.

Men det år svårt att tro på kärleken.

De flesta problem som plågar människan har sitt ursprung i en desperat ångest för att inte vara älskad, och aldrig komma att bli älskad.

Så många bär på djupt rotad komplex över att inte vara värda att bli älskade, varken av Gud eller av människor.

Men Gud älskar dig inte därför att du är god, det är inte det han förväntar.  Han älskar dig därför att han är god.

Och just därför att han är god vänder han sig till dem som mest behöver hans godhet.

Att överlämna sig åt Guds läkande, förnyande, omskapande kärlek är det enda betdelsefulla, både i detta i liv och i evigheten.

Vi skapade varelser bevisar Gud vår kärlek genom denna överlåtelse.

Om du litar på honom läker du hans smärta som är den försmådda kärlekens smärta.

För den som älskar finns det ingen djupare smärta än att stöta på en mur.

Det är inte dina synder som mest sårar Gud, utan din bristande tilltro till at du är älskad, älskad utan villkor.

28  MAJ.  2015.

VAR ÄRLIG MOT DITT JAG.

Ärlighet har alltid varit något viktigt för oss människor.

För att vara trygga tillsammans måste vi kunna lita på varandra.  Vi vill att det som den andre säger och gör skall överesstämma med et han verkligen menar.

Att vara ärlig innebär att vara äkta, att vara sig själv.

Men vad betyder det att vara sig själv?

Människan bär inom sig både ljus och mörker, hon dras både till det onda och til det goda.

Det är alltså väsentligt att fråga vilken sida av dig själv du indentifierar dig med.

Väljer du det ljusa eller det mörka inom dig?

Om du väljer ljuset, väljer du det djupaste i dig själv, du väljer Guds avbild inom dig, och du välje ditt nya liv i Kristus. 

Om däremot väljer mörkret,, synden, frestarens lockelser, väljer du egentligen et självbedrägeri.

Du kan aldrig vara dig själv i det onda.  Du är skapad god, det är bara i ljuset som du kan finna ditt sanna jag.

Det är något ytterst märkligt och paradoxalt:

den moderna människan som vill vara sig själv och därför vill få ge ritt utlopp åt sina passioner, sin aggressivitet, alla sina önskningar, hon är mindre än någonsin sig själv.

Hennes "ärlighet" är ett monumentalt självbedrägeri.

Det är inte äkta ärlighet att ge efter för varje impuls och nyck.

Du är mer sann när du försöker hålla tillbaka ett irriterat ord, eller när du övervinner din lättja och ditt dåliga humör.

För då du ärlig mot ditt innersta och mot det gudomliga liv du bär inom dig.

29  MAJ  2015.

LYSSNA TIL TINGENS BUDSKAP.

En människa som  försöker finna stillhet och samling i sitt inre får undan för undan även ett annat förhållande till tingen.  Tystnad, bön och bejakelsen av ditt innersta öppnar dina ögon på ett nytt sätt.

Du lär dig beundra och förundras över Guds skapelse.

Du förnimmer saker och ting allt mer i deras ursprungliga tillstånd.

Att ha en meditativ eller kontemplativ blick på skapelsen innebär framför allt att ha en lyssnande och mottagande hållning som låter tingen vara sig själva.

Du betraktar dem utan att försöka behärska eller gripa tag i dem.

Den som oupphörligt försöker göra sig till herre över det som möter i tillvaron kan aldrig leva ett kontemplativt böneliv.

Att leva kontemplativt i nnebär att ge tingen och händelserna möjlighet att förkunna sitt eget budskap.

Om du tar en skogspromenad behöver du inte tänka på vad du skall få ut av skogen.

Låt bara skogen komma emot dig som den är i sig själv, låt den  inverka på dig.

Du tar inte skogen i din tjänst utan du gör dig mottaglig för det skogen har att meddela dig.

Du låter den förkunna sitt budskap.

Ett sådant möte med tingen, i tystnad och mottaglighet, kan du inte lära dig utan övning --- övning i att vara osjälvisk, uppmärksam och stilla.

Det är bra om du ibland tvingar dig själv till vila,  låter de fladrande tankarna och känslorna bedarra, för att bli stilla och fri.

Bara så kan du låt adet goda, vackra och heliga i skapelsen tränga in i dig.

30 MAJ.  2015. 

LJUS MITT I MÖRKRET.

Den kristna glädjen är född på korset.

Varje människa är en dubbelnatur.  Det finns inom henne både ljus och mörker, hon något av Guds helighet inomen är santidigt en syndare.

Vanligtvis tänker vi oss att glädjen bara kan existera på denn ljusa sidan, och sorgen på den mörka.

Därför nedlägger vi mycket kraft på att borttränga vår skuggsida.

Men den fullkomliga glädjen finner bara den som accepterat

och försonats med sitt mörker och överlämnar det till Gud.

När vi försonats med vår svaghet, så gläder vi oss också över den därför att Guds kraft då  kan bli desto uppenbar.

Den som överlämnar sig till Gud i totalt beroende finner det sanna barnaskapets glädje som varje människa innerst inne längtar efter.

Då är mörkret inte längre skrämmande och hotfullt.

Allt vilar tryggt i Faderns ömma omsorg.

31  MAJ.  2015.

SYND  ---- ETT NEJ TILL KÄRLEKEN.

Andlig tillväxt är egentligen inte annat än att bli allt djupare medveten och övertygad om Guds kärlek.

Synden är inte heller anat än människans vägran att ta emot Guds kärlek.

Synden försiggår på två nivåer.

Den mer ytliga nivå är den där de konkreta synderna befinner sig:  lögn, förtal, kärlekslös tankar och handlingar.

Men dessa konkreta synder har sitt ursprung i synden på den djupare nivån.

Den synden består i att vi stänger våra dörrar och fönster för Guds kärlek.

Synden är inte i första hand ett nmoraliskt problem somm bara angår våra komkreta handlingar.

Synden är i sina rötter en djupt ingripande falsk livsinställning, en felaktig riktning.  Den är att leva instängd i sig själv, riktad mot förverkligandet av det egna rånga jaget.

Människan är skapad som öppenhet mot Gud, mot kärleken.

Men hon har också friheten att välja om hon vill vända sig till honom eller ej.  Synden är att tacka nej till kärleken.

Men synden blir omedelbart förlåten och utplånad när mäniskan vänder tillbaka till kärleken.









   


ANNONS

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15 16 17
18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ skrattet med Blogkeen
Följ skrattet med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se