Alla inlägg den 9 augusti 2014

Av Jan-Owe Ahlstrand - 9 augusti 2014 08:19

ARTONDE STROFEN.

I den innersta vinkällaren.

Av min Älskade har jag druckit; och när jag gick ut därifrån,

På hela denna äng

Kände jag inte längre till någonting,

Och jag förlorade den hjord, som  jag förut hade följt.

FÖRKLARING.

1.   I denna strof besjunger själen den ofattbara nåd som Gud har gett henne genom att uppta henne i det allra innersta av hans kärlek, vilket innebär föreningen

med Gud och kärleksförvandlingen till Gud.

Själen talar också om två verkningar som kommer ur denna nåd, nämlingen glömskan av och frigörelsen från denna världens alla ting,

såväl som dödandet av alla deras lockelser och lustar.

I den innersta vinkällaren.


2.    För att ge en ide om denna vinkällare och förklara vad själen här vill låta förstå, skulle det behövas att den Helige Ande värdigades ta mig vid handen och leda min penna.


Den vinkällaren själen talar om är den högsta och innersta graden av kärlek som hon kan uppnå i detta liv; det är därför som hon kallar den

innersta vinkällaren, d.v.s den allra innersta

av dem alla.


Därav följer att det finns andra som inte ligger lika långt in; det är de stadier genom vilka man passerar för att till sist nå fram till detta sista.

Vi kan säga att dessa stadier av kärlek, eller vinkällare av kärlek, till antalet sju; och man äger dem alla när man äger den Helige Andes sju gåvor i fullkomligt mått och det mått som motsvarar själens förmåga.


Så är det till exempel när själen når fram till att äga

fruktans anda i dess fullkomning, då äger hon också kärlekens anda i dess fullkomning;

ty denna fruktan, som är den sista av den Helige Andes sju gåvor, är en sonlig

fruktan; och den fullkomliga fruktan hos sonen kommer ur den fullkomliga kärleken till fadern.


Därför säger den Heliga Skrift, när den vill framställa en person som äger den utgivande kärleken i hela dess fullkomning,

att han fruktar Gud.


Och det var därför som Jesaja för att förutsäga Kristi fullkomlighet sade:

Han skall uppfylla honom med Herrens fruktans ande"  ( Jes. 11:3 ).


Den helige Lukas sade på tal om den gamle Simeons fruktan:

"han var en rättfärdig och gudfruktig man" ( Luk. 2:25 ).


3.     Vi kan lägga märke till att det är ett stort antal själar som når fram till de första vinkällarna och tränger in i dem, var och en alltefter den fullkomning

i kärlek som just hon har uppnått.


Men i denna sista, som är den allra innersta, är det mycket få som kommer in i detta livet, ty i den förening kallas det andliga äktenskapet, och det är om det som själen talar här.


Vad Gud i denna innerliga förening meddelar själen, det är helt outsägligt;

man kan inte utsäga någonting om Gud som verkligen är som han.


Det är Gud själv som meddelar sig med själen i sin strålande härlighet och

förvandlar henne till honom, Gud och själen är helt ett, liksom kristallen och solstrålen som genom tränger den, liksom kolet och elden, liksom

stjärnornas ljus och solens ljus.


Denna förening är likväl inte lika väsentlig och inte heller lika fullständig som

den blir i det kommande livet.

För att emellertid ge en ide om vad hon får av Gud i denna förenings vinkällare, nöjer sig själen med att säga dessa ord;

( och jag ser inte hur hon bättre kunde uttrycka någonting därom ).

Av min Älskade har jag druckit.


4.   

   




Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards