skrattet

Alla inlägg den 6 februari 2014

BESTIGNINGEN AV BERGET KARMEL XIII.

Av Jan-Owe Ahlstrand - 6 februari 2014 19:21

KAPITEL TRETTON:

DÄR DET TALAS OM HUR SJÄLEN BÖR BETE SIG FÖR ATT TRÄDA IN I DENNA SINNENAS NATT.

1. Nu återstår det att ge några anvisningar för att själen skall kunna träda in i denna sinnenas natt.

Först måste man veta att själen vanligtvis kan gå in i denna natt på två sätt, det ena är aktivt, det andra passivt.

Det aktiva sättet innefattar det som själen kan göra själv, och också verkligen själv gör, för att träda in i den.

Med allt detta skall vi strax sysselsätta oss i de anvisningar som följer.

Det passiva sätter innefattar det som själen inte gör själv eller genom sitt eget arbete utan som Gud utför i henne, och därvid förhåller sig själen passiv.

Detta skall vi behandla i den fjärde boken, då vi talar om nybörjarna.

Eftersom vi där, med Guds nåd, måste ge nybörjarna många råd, alltefter de många ofullkomligheter som de brukar hapå denna väg, skall vi nu avhålla oss därifrån.

Dessutom är här inte rätta platsen att ge råd, eftersom vi ju här endast vill sysselsätta oss med att ta reda på orsakerna till att denna övergång kallas natt, och vad denna natt egentligen är och hur många delar den består av.

För att emellertid inte verka alltför kortfattad, och för att inte beröva själarna all önskvärd nytta genom att inte genast ge dem några medel eller anvisningar tjänliga för dem som vandrar i sina böjelsers natt, har jag föredragit att redan här förse dem med den förkortade metod som följer.

Jag skall göra på samma sätt vid slutet av de två andra delarna av, eller orsakerna till, denna natt, vilka jag senare med Guds hjälp avser att behandla.

2. De anvisningar som följer och som angår sättet att besegra våra böjelser är visserligen korta och fåtagliga, men enligt min åsikt är de lika nyttiga och effektiva som de är kortfattade.

Därför har den som uppriktigt tänker omsätta dem i handling inte behov av flera råd.

De här givna innefattar dem tillsammans.

3. För det första: Du måste hysa en vanemässig önskan att likna Kristus i allting genom att rätta ditt liv efter hans liv, vilket du måste betrakta noga så att du kan efterlikna det och i allt förhålla dig så som han själv skulle ha gjort.

4. För det andra: Om du vill riktigt väl genomföra detta, och om det erbjuder sig någon njutning för sinnena som inte är helt och hållet till Guds ära, måste du avstå från den och visa självförnekelse av kärlek till Jesus Kristus, som under sitt jordeliv aldrig hade annan lust eller längtan än att "göra sin Faders vilja".

Det var detta som han kallade "sin föda och sin näring"

( jfr Joh. 4:34 ).

Här ett exempel. Om det kommer ett tillfälle att för nöjes skull lyssna till sådant som inte bidrar till Guds tjänst och ära, skall du vägra att finna nöje i det och inte vilja lyssna till det.

Om du finner nöje i att betrakta sådant som inte leder dig närmare Gud, då skall du visa bort detta nöje och inte ens betrakta dessa föremål.

Du skall vara på samma sätt beträffande samtal och andra angelägenheter.

Du måste alltså späka alla dina sinnen, öppet och ärligt när du kan det, men när du inte kan det räcker det att åtminstone inte vilja känna glädje i den naturliga lockelsen utan ta avstånd från den.

På detta sätt skall du försöka göra dina sinnen späkta och oberörda avvarje slags lust. Då kommer de snart att befinna sig liksom i ett mörker, och du kommer inom kort att göra stora framsteg.

5. Som ett universalmedel för att späka och harmoniskt samordna de fyra naturliga lidelserna: glädje, hopp, fruktanoch smärta, kan följande anvisningar brukas.

Ty där dessa lidelser har blivit dämpade och välordnade, där utvecklas de andliga tillgångarna vi talat om och ännu fler.

Därför har dessa anvisningar stort värde och utgör en grogrund för stora dygder.

6. Se till att din håg alltid är vänd:

inte till det lättaste, utan till det svåraste;

inte till det som mest motsvarar din smak, utan till det som är mindre i din smak;

inte till det behagligaste, utan till det obehagligaste;

inte till det vilsamma, utan till det mödosamma;

inte till det trösterika, utan till det som inte ger tröst;

inte till mesta, utan till det minsta;

inte till det högsta och dyrbaraste, utan till det lägsta och mest föraktade;

inte till att önska någoting, utan till att ingenting önska;

inte till att söka det yppersta hos de jordiska tingen, utan det sämsta, och önska för Kristi skull att få gå in i all nakenhet och utblottelse och fattigdom ifråga om allt som finns i denna världen.

8. Dessa verk att anpassa sig troget efter dessa råd för att kunna gå in i sinnenas natt. likväl vill vi fullständighetens skull ange ytterligare en metod som lär oss att döda

"köttets begärelse, ögonens begärelse och högfärden över dtta livets goda", om vilka den helige Johannes

( 1. Joh. 2:16 ) säger att dessa tre härskar i världen, och ur dessa tre härleder sig alla övriga begärelser.

9. För det första: Sträva efter att göra det som förorsakar dig ringaktning, och att önska att också andra gör det.

För det andra: Sträva efter att tala med ringaktning om dig själv, och att önska att också andra gör det.

För det tredje: Sträva efter att tänka lågt och med ringaktning om dig själv, och önska att också andra gör det.

10. Låt mig som avslutning på dessa råd och levnadsregler få anföra de rader som står skrivna på bilden av Bestigningen av Berget i början av denna bok.

Dessa rader innehåller läran om hur man bestiger detta berg,, det vill säga når fram till höjden av den gudomliga föreningen.

Visserligen riktar de sig närmast till det andliga och det inre i själen, men lika mycket talar de om att döda ofullkomlighetens anda i det sinnliga och det yttre, som man kan se av de båda vägar som leder uppåt på båda sidorna om fullkomlighetens stig.

Och det är i den meningen vi vill att de här skall förstås, nämligen från den sinnliga sidan.

I den andra delen av denna natt skall de båda vägarna uppfattas från den andliga sidan.

11. Verserna lyder så:

MEDEL ATT HA ALLT

För att uppnå att njuta av allt,

önska att ingenting njuta.

För att uppnå att äga allt,

önska att ingenting äga.

För att uppnå att vara allt,

önskar att ingenting vara.

För att uppnå att veta allt,

önska att ingenting veta.