DE GUDLÖSAS TAL:

Salomos Vishet.  2:1-3:  "Med sitt förvända sätt att tänka säger de:   "Kort och bedrövligt är vårt liv; när slutet kommer finns ingen bot, vi vet ingen som har återvänt från dödsriket.

Vi har kommit till om en slump, och efteråt är det som om vi aldrig funnits.   Vår andedräkt är flyktig som rök, och vår tankeförmåga en gnista, tänd vid hjärtats slag.   När det släcks blir kroppen aska, och anden förflyktigas som den tunnaste luft".

De gudlösa, de hånfulla, de som hädar och i sina hjärtan förkastar Kristus säger om sina liv;  "Vårt liv är bedrövligt och kort; ty de lever i tankar, tal och hjärtan av förgängelsens frukter; som har sitt ursprung i döden.

När slutet av vårt liv kommer finns ingen framtids-tro, ty vårt liv har varit förgängligt och menings-löst.

Jesus Syraks Bok. 9:12: "Gläd dig inte då det går de gudlösa väl --- minns att straffet når dem före döden".

Vi har kommit till av en slump; ty vi tror inte på en skapare till skapelsen, ty vår otro säger oss, vårt liv har kommit till av en slump. Ett otros-hjärta säger; det finns inget existerande liv efter vårt jorde-liv. 

Den gudlöse säger vår andedräkt är som en flyktig rök för vinden.  Vi vet inte varifrån vinden kommer och går, lika lite vet vi om vår ande-dräkt.

Vår tanke-förmåga där allas våra tankar, förvaras som i ett förråds-hus, kan liknas som en tändande gnista,

som påverkar våra hjärtan.   Tankar, tal och hjärtan påverkar en människas livsföring och levnadssätt.

Den gudlöse ser sitt liv, när hans sista andetag ges honom, att hans kropp blir förvandlad till aska, för att spridas för vinden eller placeras ut i havets djup.  Hans ande och ande-dräkt blir som den tunnaste luft.

Jesus Syraks Bok.  40:1-2:   "En ständig möda har skapats åt alla människor, ett tungt ok har lagts på Adams söner alltifrån den dag de lämnar moderlivet till den dag de återvänder till allas moder; bekymrade tankar, hjärtats ångest, oro för det som väntar, dödsdagen".

Ett liv av ständig möda under ett ok av träldom har ställts under hennes livs-vandring alltsedan mänsklighetens fader och moder bedrogs av ormens listiga lögner i Edens lustgård "Skulle väl Gud har sagt??".

".....också skapelsen skall befrias ur sitt slaveri under förgängelsen och nå den frihet som Guds barn får när de förhärligas ...".  ett citat ur brevet till församlingen i Rom.  Rom. 8:18-25.

Rom. 8:25:  "Men om vi hoppas på det vi inte ser, då väntar vi uthålligt".

Frukten av ormens listiga lögner i Edens lustgård; gav hela mänskligheten;  Bekymrade tankar, hjärtats ånger och en ständig oro för det som väntar; vår dödsdag; vid jordelivets slut.  

Salomons Vishet.  2:4-5  "Vårt namn glöms bort med tiden, och ingen annan minns vad vi uträttat.

Vårt liv försvinner spårlöst som ett moln; det löses upp som dimman när den drivs bort av solens strålar och förföljs av dess hetta.   Vår livs-tid drar förbi som en skugga, och vårt slut är oåterkallerligt; sigillet sätts på plats och ingen återvänder".

Tiden gör att vårt namn glöms bort och nya generationer av människa föds som inte känner till sina föregående generationer; liv och livs-gärningar.  Våra livs-dagar kan bildligt talat liknas som ett moln; ett moln kommer och sedan försvinner det ; man vet inte vad det går och varifrån det kommer; en bild på vårt liv.

Dimman löses upp av solens strålar och hetta.

Vårt dyrbara liv är en fin gåva och kan liknas som en skugga i tiden av evighetens tid.   

Slutet på vårt liv är oåterkallerligt; alltså vi kan inte förlänga vårt liv.

Psalm. 139:16:  "Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna, de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt".

Job.  18:17:  "Hans minne försvinner från jorden, på gator och torg nämns aldrig hans namn".

Pred.  1:11:  "Ingen minns de släkten som gått, och framtida släkten skall glömmas av dem som följer efter".

Den helige aposteln Jakob säger i sitt brev till de tolv stammarnas i förskingringen i en varning för deras övermod:

Jakob. 4:13-14:  "Ni som säger:  ""Idag eller i morgon skall vi fara till den eller den staden och stanna där ett år och göra goda affärer", ni vet inte hur ert liv blir i morgon. Ni är en dimma som syns en kort stund och sedan försvinner".    " ( Ty den ödmjuke säger i sitt ödmjuka hjärta )" .

Jakob. 4:15-17:   "Ni borde säga: "Om Herren vill får vi leva och och göra det eller det".   

Istället är ni övermodiga och skryter. Allt sådant skryt, är av ondo. 

Den som vet hur man handlar rätt, men inte gör det, han begår en synd".  

Psalm. 144:4:   "Människan är som en vindfläkt, hennes levnad en flyktig skugga".

Salomons Vishet.  2:6-9:   "Kom, låt oss njuta av det goda som bjuds och utnyttja världen med ungdomlig iver.

Dyra viner och parfymer skall vi ha i överflöd.  

Vårens blomning får inte gå oss förbi, bind kransar av rosenknopparna innan de vissnar.

Ingen äng skall förbli orörd av vårt överdåd, överallt skall vi lämna spår av festglädjen. 

Detta är vad vi har, vår rättmätiga lott".

Den gudlöse säger i sitt tal: Låt oss njuta av livets goda medan tid finns; utnyttja av vad det skapade kan ge oss; trots att det allenast varar en tid.  

Den helige kärlekens apostel Johannes  säger i sitt brev; där han varnar oss för att älska denna värld och dess köttsliga njutningar.   Det liv som vi levde under gårdagen kan vi inte förändra; men det liv vi lever idag och i morgon; kan vi förändra av vad vi lärt oss utav vår livs-erfarenhet.

1. Joh. 2:15-17:  "Älska inte världen och det som finns i världen. Om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom.  Ty det som finns i världen, vad kroppen begär, vad ögonen åtrår, vad högfärden skryter med, det kommer inte från Fadern utan från världen.  Och världen förgår med sina lockelser, men den som gör Guds vilja består för evigt".

Vårens vackra ut-blomning i naturen; och rosenknopparnas blomning varar allenast för en tid, ty det tillhör förgängelsen;   Ty de gudlösa säger:  ingen blomsteräng skall undgå vårt överdåd av ord och gärningar.

Vår gudlösa festglädje lämnar efter sig sina tydliga fot-spår.  

Profeten Jesaja skriver om de gudlösas festglädje i ord och gärningar, som lämnar sina tydliga fotspår.

Jesaja. 22:13-14:  "I stället blev det glädje och fest, här slaktades oxar och lamm, här åts det kött, här dracks det vin.  "Ät och drick, i morgon skall vi dö!"

Herren Sebaot har uppenbarat för mig:  Denna er skuld skall inte bli sonad så länger ni lever, säger Herren Gud Sebaot". 

Profeten Jesaja skriver om folkets försumliga ledare; vad de säger i sina hjärtan:

Jes. 56:12:  "Kom, jag tar fram vin, vi tar oss ett rus!  Och i morgon blir det som i dag, ja, ännu bättre".

Ett rus av vinet gör oss o-medvetna om vad i ord och handlingar görs, mot oss själva och våra med-människor i ord och tal.    Låt oss ta oss ett rus; kan liknas som ett bedövnings-medel, för att fly den bistra verkligheten.

Lögnen säger: Drick dig berusad av vinet, ty det kan vara din problem-lösare.

Salomos Vishet.  2:10-12:  "Den fattige rättfärdiga skall vi trampa på.  Inte tar vi hänsyn till änkan, inte bryr vi oss om den gamles grånande hår.

För oss skall styrkan vara lag och rätt --- svagheten visar själv att den är värdelös.

Vi skall lägga försåt för den rättfärdige, ty han står i vägen för oss; han mot-arbetar våra planer, han skymfar oss som lagbrytare och smädar oss för brott mot skick och sed".    

Ty den gudlöse saknar omsorg och barmhärtighet för den fattige, svage, hemlöse, faderlöse och främlingen.   Vi bryr oss inte om änkan, ty hon får klara sig själv; den gamles grånande hår; vill vi inte erbjuda någon hjälp; ty vi är självupptagna av allt som tillhör oss själv för att vara oss till eget behag.

Våra egna lagar är vår egen styrka som vi helt förtröstar på.   All svaghet är i sig själv är helt värdelös för oss.

Vi gör allt för att göra det svårt både i lidande och motgångar för den rättfärdige, ty han motarbetar våra listigt uttänka planer och ser oss som lagbrytare.

Amos. 2:7a:   "De trampar ner de svaga och skuffar undan de hjälplösa."

De gudlösa har ett hårt och känslo-kallt hjärtan, ty de saknar all omsorg och barmhärtighet för de hjälplösa och svaga i samhälle, stad och nation.  

Psalm. 37:32:  "Den gudlöse spejar på den rättfärdige och söker tillfälle att döda honom".

Den gudlöse söker efter den rättfärdige i avsikt att döda honom, eftersom hans rättfärdiga liv, ej behag honom. 

Jeremia. 11:19c:   "Låt oss fördärva trädet medan det har sav, låt oss utplåna honom ur de levandes land, så att ingen längre minns hans namn".

De gudlösas mordplaner mot profeten Jeremias liv är; De gudlösa ser profeten som ett fruktbärande träd av näringsrik sav av liv; men av upptänd avundsjuka och svartsjuka mot hans fruktbärande liv som Guds profet, vill de i sina ondskefulla hjärtan helt utplåna honom och hans liv från jordens yta, för all evighet.

Salomos Vishet. 2:13-14:   "Han ger sig ut för att ha kunskap om Gud, Herrens tjänare kallar han sig.

Han står där som en anklagelse mot vårt tankesätt  --- redan att se honom är obehagligt".

Deras avund mot honom säger; den kunskap han har av Gud den saknar vi och han kallar sig Herrens tjänare.

Allt det han är; är för oss en anklagelse mot vårt tankesätt att tänka om honom.

1. Petrus. 4:4:  "Därför blir de förvånade när ni inte längre vill följa dem i deras omåttliga lastbarhet, och då hånar de er".

Apostlafursten Petrus säger oss att de gudlösa börjar håna er, eftersom ni inte är deras efterföljare och delaktiga av deras omåttliga lastbarheter.

Salomos Vishet.  2:15-16:  "Hans liv är inte som andras, hans vägar leder åt annat håll.   Oss betraktar han som falska mynt, och det liv vi lever skyr han som orenhet.  De rättfärdigas slut kallar han salighet, och han skryter med att Gud är hans far".

Den rättfärdiges liv är ett annorlunda liv av hur vi lever vårt liv.  I hans ögon ses vi som falska mynt i det liv som vi lever. Ett falskt mynt vill ingen använda, ty den rättfärdige vill inte leva sitt liv tillsammans med oss.   

Han skryter, ty det kan inte vara sant att hans far är Gud och deras slut är saligheten.

Psalm. 89:27:  "Han skall säga:  Du är min fader, min Gud och min räddande klippa".

Jesaja. 63:16:  "Du är ju vår fader, Abraham vill inte veta av oss. Israel erkänner oss inte.

Du Herre, är vår fader, alltid har du hetat vår befriare".

Av ett tacksamt hjärta kan vi alla säga; Du vår fader är för evigt vår befriare.  

Jesus Syraks Bok.  51:10-12:  "Jag åkallade Herren, min fader:  Överger mig inte i nödens tid, när jag står hjälplös mot övermodet, så skall jag inte tröttna att prisa i ditt namn; jag skall lovsjunga och tacka dig. 

Och min bön blev hörd, du räddade mig från undergången och befriade mig i farans stund. 

Därför vill jag tacka och prisa dig och välsigna Herrens namn".

Bönen;  Överge mig inte; Herre i allt mitt lidande och övermod; ge mig uthållighet att alltid prisa ditt heliga namn i lovsång och tacksägelse för den du är.

Du Herre, är alltid en bönhörande Gud, ty i din trofashet, räddade du mig från min hjälplöshet i all min undergång från världens förgängelse.

Salomos Vishet.  2:17-18:   "Nu vill vi undersöka om hans ord är sanna och se hur det blir vid hans död.

Är den rättfärdige Guds son skall ju Gud skall ju Gud ta sig an honom och rädda honom från hans fiender".

Psalm.  22:9:   "Han har överlämnat sig åt Herren, nu får Herren gripa in och rädda honom --- han är ju älskad av Herren".     

Matt. 27:38-44:  "Samtidigt med honom korsfästes två rövare, den ene till höger och den andre till vänster omm honom. De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet och sade:  "Du somm river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar  -- hjälp dig själv nu, om du är Guds son, och stig ner från korset.

Översteprästerna, de skriftlärde och de äldste gjorde och narr av honom och sade:  

Andra har han hjälpt, sig själv kan inte hjälpa.  Han är Israels kung, nu får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom.  Han har satt sin lit till Gud.  Nu får Gud rädda honom, om han bryr sig om honom.

Han har ju sagt att han är Guds son.  På samma sätt blev han skymfad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom".  

Salomos Vishet.  2:19-21:  "Vi skall pröva honom med misshandel och plågor, så att vi får vet hur fridsam han är och får se hur det är med hans tålamod.   Vi skall döma honom till en neslig död; han skall ju få beskydd, efter vad han säger".  Så tänker de, men de bedrar sig, ty deras ondska förblindar dem".
I sina ondskefulla tankar och hjärtan säger de; vi ska sätta honom på prov; med kännbara plågor av misshandel, vi får se om hans fridsamhet och tålamod finns i hans liv.  Han har ju ett Guds beskydd, men vill döma honom till döden, eftersom han säger att han vilar under den högstes beskydd.

Deras egna ondska; bedrar dem själva, ty de är förblindade av denna tidsålderns Gud.  2 Kor. 4:4.

Salomos Vishet.  2:22:  "De förstår inte Guds hemligheter, de hoppas inte på lön för fromheten och tror inte på belöning åt fläckfria själar". 

Deras syndiga och högmodiga livsföring har förblindat deras hjärtan och tanke-värld, att de saknar ett andligt förstånd, till att se och förstå Guds hemligheter ty de blir fördolda för dem.

De sökande, längtande och ödmjuka hjärtan kan få en lön för sin fromhet, ty fromheten söker dessa hjärtan.

Fläckfria själar får en evig belöning för sin trohet till treenigheten.

Salomos vishet.  2:23-25:  "Gud skapade människan till odödlighet och gjorde henne till en bild av sitt eget väsen, men genom djävulens avund kom döden i in världen, och de som är hans egendom får erfara den".

1. Mos. 1:26a-27:   "Gud sade: "Vi skall göra människor till vår avbild, lika oss.
Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han henne.  Som man och kvinna skapade han dem"
1. Mos. 5:2:  " Som man och kvinna skapade han dem.  Han välsignade dem och gav dem namnet människa när de skapades".

Jesus Syraks Bok. 17:3:  "Han rustade människorna med en kraft lik hans egen; till sin avbild skapade han dem.

Det hebreiska ordet för avbild är "säläm" ty det betyder avbild, avbildning och skuggbild.

Teenighetens avbild och skuggbild är människan; hela människo-släktet från Adam mänsklighetens fader och Eva mänsklighetens moder.   Man och kvinnan; hela människo-släktet är välsignat av skapelsens treenighet.
Jesus Syraks bok säger oss; Människan; hela människo-släktet är utrustade av hans allmakt lik hans egen allmakt och kraftkälla. 

Psalm. 8:6-9:  "Du gjorde honom ( människan ) nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom. Du lät honom härska över dina verk, allt lade du under under hans fötter;  får och oxar, all boskap, och markens vilda djur, himlens fåglar och havets fiskar, allt som vandrar havets stigar".

Gud gav människan ett stort förtroende; innan syndafallet i lustgård då våra andliga förfäder; blev bedragna utav den listige ormens uttalade lögner mot sanningen och ordet; som är Kristus Jesus själv i treenigheten.

1 Mos. 2:2:19-20a:  "Så formade Herren Gud av jord alla markens djur och alla himlens fåglar och förde fram dem till mannen för att se vad han skulle kalla dem.    Varje levande varelse fick det namn som mannen gav den.

Mannen gav namn åt all boskap, alla himlens fåglar och alla vilda djur".

Mänsklighetens fader Adam hade blivit utrustad av gudomlig visdom och insikt av Guds egen visdom och insikt i ett stort förtroende och ansvar för att namnge hela skapelsen i tur och ordning, ty Gud är ordningens Gud inte o-ordningens Gud.  

1. Kor. 14:33.

Romarbrevet. 5:12"  "Genom en enda människa kom synden in i världen, och genom synden döden, och så nådde  döden alla människor därför att alla syndade".

Hebreerbrevet. 2:14:  "Då nu barnen är av kött och blod måste han på samma sätt bli människa, för att han genom sin död skulle göra dödens herre, djävulen, maktlös, och befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv".

När synden som är en verklighet kom in i världen för att styra världen, alltså lägga den under sin maktfulla fötter. Synden har en egen personlighet, vars Herre; dödens herre; djävulen.

Människan; hela människo-släktet innen de blev befriade från dess inflytande var förslavade under en fruktan för döden; dess vilja och personlighet att förstöra, förslava och tillintetgjöra hela skapelsen.  

Befrielsen blev fullbordad; av Jesu egna ord på korset; #Det är fullbordat; ta emot min ande#; där han blev som ett heligt obefläckat offer upphängd på korsets-stam; i människo-släktets ställe.