Psalm.  119:132-136:  "Vänd dig till mig och visa mig nåd, som du gör med dem som älskar ditt namn. 

Led mina steg, som du har lovat, låt ingen ondska få makt över mig.   Befria mig från människors förtryck, så att jag kan följa dina befallningar.  Låt ansikte lysa över din tjänare och lär mig dina stadgar. Tårar strömmar från mina ögon, för att man inte håller din lag".

Bönen: Vänd dig till mig, ty jag längtar efter din heliga närvaro.

Bönen: Visa mig din nåd, ty jag saknar i djupet av mitt hjärta din nådfullhet.

De som av sitt hjärta älskar ditt namn,  dessa människor låter du bli fyllda av din heliga närvaro och din nådfullhet.  

Din trofasthet, gör mina steg beslutsamma i att följa dina befallningar, som du lovat.

Bönen:  Låt ingen ondska få makt över mig.  

Bönen:  Befria mig ifrån människors betryck;  människor som talar hån-fulla ord, är gudlösa, förkastar din trofasthet, sprider lögner med ett lögn-aktigt tal, ty jag lever under människors betryck. 

Bönen:  Låt ditt ansiktets ljus av din härlighet belysa din tjänare i en värld av andligt mörker.

När ditt andliga uppenbarelses ljus belyser mitt andliga förstånd och hjärta, då kan jag lära känna dina stadgar.

Jag är i svår nöd när jag ser all ogudaktighet med dess gärningar, inför mina ögon, när man i sin gudlöshet förkastar dig och din lag.

Psalm.  119:137-139:   "Rättfärdig är du, Herre, och rättvisa dina lagar.  Dina lagbud ger du i rättfärdighet och i stor trofasthet.  Jag förtärs av lidelse och harm när mina fiender glömmer dina ord".

Du är en Gud av rättfärdighet, det du säger det lovar du, ditt tal är ett tal luttrat i sanningens eld, ty det finns ingen lögn i ditt tal.  Alla din lag-bud har sitt ursprung i din trovärdighet mot vad säger i dina lag-bud.

Dina lagbud ger ett gott vittnesbörd om din rättfärdighet och din stora trofasthet.

Min rättfärdiga själ lider utav all den gudlöshet som mina fiender lever av när de glömmer dina ord.

Psalm. 69:10:  "Lidelsen för ditt hus har förtärt mig, jag smädas av dem som smädar dig".

Psalm.  139:21-22:   "Skulle jag inte hata dem som hatar dig, Herre och avsky dem som reser sig mot dig?

Jag hatar dem med glödande hat, mina fiender har de blivit".

Psalm.  139:140-144:   "Ditt löftesord är fritt från slagg och din tjänare älskar det.  Jag är ringa och föraktad, men jag glömmer inte dina befallningar.  Din rättfärdighet är en evig rätt och din lag är sanning.  Nöd och elände drabbar mig, men dina bud är min lust. Dina lagbud är rättfärdiga för evigt, ge mig förstånd så att jag får leva".

Ditt löftes-ord till oss är i sanning ett rent tal luttrat i eld, ty då kan jag av mitt hjärta helt älska ditt trovärdiga ord.  

Psalm.  12:7:  "Herrens ord är rena ord, silvret renat i degeln, guld sju gånger luttrat".

Psalm.  18:31:  "Guds väg är utan brist, Herrens ord är utan slagg.  Han är en sköld för alla som flyr till honom".

Herrens ord är för evigt luttrad i sanningens fullkomliga eld av hans fullkomlighet i all evighet.

I all evighet står ditt ord fast i himlen!! 

Guds väg är fullkomlighetens väg, utan fel och brister.

En allvetande, allsmäktig, allestädes närvarande Gud är för oss en beskyddande sköld mot all ondska i all evighet.

I denna världen är jag ringa och föraktad av alla människor, men min tröst finns i dina befallningar.

Din rättfärdighet och lag, styrs och påverkas  inte av de gudlösa, fräcka och högmodigas gärningar.

Denna värld, med dess ofullkomlighet ger mig endast nöd och elände, ty dina bud ger mig tröst.

Bönen:   Ge mig, ett andligt förstånd att tänka med, så att jag får leva.

Dina lagbud belyser alltid mitt andlig förstånd och min inre människas andliga ögon. 

Psalm.   119:145-148:  "Jag ropar av all min kraft, svara mig, Herre, jag vill hålla dina stadgar.  Jag ropar till dig, rädda mig, så att jag lyda dina lagbud.   När morgonen gryr ropar jag, jag hoppas på ditt ord.  När natten bryter in vakar jag och begrundar dina löften".

Bönen: Jag ropar av all min kraft, svara mig;  jag har en inre sökande längtan, att du svarar mig.

När du svarar mig av din villighet, vill jag med ett lydigt och hörsamt hjärta hålla dina stadgar.   

Bönen;  Jag ropar till dig, rädda mig;  ty jag förgås ibland ett gudlöst och gensträvigt släkte som helt förkastar dig.

När du med din nådfullhet och barmhärtighet räddar mig, är jag villig att lyda dina lagbud.

Bönen;  När morgonen gryr ropar jag, till dig; ty jag längtar efter din närvaro.

Bönen;  När natten bryter in vill jag tänka, på alla dina dyrbara löften.

Psalm.  88:14:  "Jag ropar till dig, Herre, om morgonen stiger min bön till dig". 

Psalm. 119:149-153:  "Herre, hör mitt rop i din kärlek, skänk mig liv, som dina lagar lovar.  Mina skändliga förföljare närmar sig, de är fjärran från din lag.  Men du Herre, är nära, och alla dina bud är sanna.  Sedan länge vet jag genom dina lagbud att de stadgats av dig för evigt.  Se min nöd och rädda mig, ty jag har inte glömt din lag".  

Psalm.  19:10:  "Herrens ord är rena, de skall alltid bestå. Herrens stadgar är sanna, de är alla rättfärdiga".

Bönen; Herre, hör mitt rop i kärlek, skänk mig ditt fullkomliga liv.

I mitt inre finns ett rop av en djup längtan efter din fullkomliga utgivande kärlek, att få bli delaktig av den.

Brevet till församlingen i Korint talas det om Kärlekens lov hurdan den treeniga kärleken är i sitt ursprung.

1. Kor. 13:4-8a.

Bönen; Herre, skänk mig i din nåd och barmhärtighet ditt liv av evighet, ty dina lagar, har givit mig löfte om det.

Livet i dig, ge ett liv värt att leva. Ditt liv finns i treenigheten.

Mina förföljare; lever inte i lydnad till din lag, när de finns i min närhet, finns din närvaro, nära mig, ty då kan jag känna mig trygg.

Bönen; Se, min nöd och rädda mig, ty jag har för alltid din lag i mitt hjärta.

Du Herre, är min tillflykt och min fasta klippa, för vem skulle, jag frukta.

Psalm.   119:154-156:   "Ta dig an min sak och befria mig, skänk mig liv, som du har lovat.  För de gudlösa är hjälpen långt borta, de frågar inte efter dina stadgar.  Herre, stor är din barmhärtighet, skänk mig liv, som dina lagar lovar".

Bönen;  "Skänk mig liv och befria mig, från de gudlösa".  Den gudlöse förkastar Kristus; ja, hela teeenigheten.

Han lever i otro, hädelse och talar hånfulla ord ur sin mun.  Ett ortos-hjärta är ett hårt och kallt hjärta.

Profeten Hesekiel talar om en hård panna och ett hjärta av sten, ( ett sten-hjärta).      

Hes. 2:1-8 och 36:25-27.  

Hesekiel 2:1-8; talas om Profetens sändning till det gensträviga Israel.

Ett tal av hån-fulla ord är ett tal av ett högmodigt och stolt hjärta, ty dessa människor frågar inte efter dina stadgar.

Bönen;  Skänk mig liv, ty din barmhärtighet är stor, mot mig.

Psalm. 119:157-160:   "Mina förföljare och fiender är många, men jag viker inte från dina lagbud. Jag vämjes när jag ser de trolösa, de lyder inte dina ord.  Se, hur jag älskar dina befallningar, Herre, låt din kärlek skänka mig liv.  Summan av ditt ord är sanning, dina rättfärdiga lagar består för evigt".

Mina förföljare och fiender finns i mitt vardagliga liv, ty de är många och är inget hinder för min inre längtan efter dina lagbud.

Det hebreiska ordet för trolösa är "bagad" ty det betyder vara trolös eller avfällig.

Mitt hjärta längtar efter dina befallningar och din kärlek, som ger mig utav ditt liv.

Kärlekens Apostel Johannes säger i sitt evangelium;  "Helga dem genom sanningen, ditt ord är sanning".

Joh,  17:17.   En längtan efter Herrens ord, fyller våra hjärtan, med hans sanning.
Psalm.  119:161-164:  "Furstar förföljer mig utan skäl, men mitt hjärta fruktar blott dina ord.   Jag gläds åt ditt löfte likt den som vunnit rikt byte.   Jag hatar och avskyr lögn, men din lag älskar jag.

Sju gånger om dagen prisar jag dig för dina rättfärdiga lagar".

Det hebreiska ordet för furstar är "sar" ty det betyder befälhavare, ledare och uppsyningsman.

De förföljer mig utan orsak, men i mitt hjärta fruktar jag för ditt ord.

Ett liv av gudsfruktan gör att jag lydigt håller hans budord, som den helige kärlekens apostel Johannes säger i sitt brev.  1 Joh. 5:1-3.    Hans eviga löften är för mig dyrbara.

Apostlafursten den helige Petrus skriver i sitt brev; 

2. Petr. 1:4: "Han har gett oss sina stora och dyrbara löften, för att ni tack vare dem skall bli delaktiga av gudomlig natur sedan ni kommit undan det fördärv som begäret drar med sig i denna värld".

När jag älskar din lag; hatar och avskyr jag all lögn.

Kärlekens apostel den salige Johannes säger i sitt evangelium, om vad lögnens ursprung kommer ifrån.

Joh. 8:44:  "Ni har djävulen till fader, och ni vill göra vad er fader önskar. Han har varit en mördare från första början, och han står utanför sanningen därför att någon sanning inte finns i honom.  När han ljuger talar han med egna ord,, ty han är lögnare och lögnens fader".   

Psalm.  119:165-167:   "De som älskar din lag är fullkomligt trygga, inget kan få dem att falla.  Herre, jag hoppas på din hjälp och uppfyller dina bud.  Jag följer dina lagbud, och jag älskar dem högt".

Psalm.  37:11:   "Men de ödmjuka får äga landet och njuta en ostörd fred".
Psalm.   37:31:  "Han bär sin Guds lag i hjärtat, han går utan att vackla".  
En kärlekens-vila från vårt hjärta av din lag, ger oss en fullkomlig trygghet.  Den fullkomliga tryggheten är vår andliga ryggrad.  

Bönen;  Herre, jag hoppas på din hjälp, ty den uppfyller dina bud, i mitt liv.

Jag, är din efterföljare av dina lagbud, ty jag har dem kära i mitt hjärta.

De ödmjuka; söker ödmjukheten de ska få äga landet och känna ett välbefinnande av en ostörd fred.

När vårt hjärta bärs av Guds lag, då behöver vi inte vackla, för motgångar och lidande.

Psalm.  119:168-169:  "Jag följer dina befallningar och lagbud, ty allt jag gör kan du se.  Herre, låt mitt rop tränga fram till dig, ge mig förstånd, som du har sagt".

I lydnad efterföljer jag dina befallningar och lagbud, ty du är allvetande.

Bönen;  Herre, låt mitt rop tränga fram till dig, ge mig ett andligt förstånd.

Mitt rop av en inre längtan, tränger sig fram till dig, ty ett andligt förstånd öppnar mina andliga ögon.

Psalm.   119:170-172:   " Låt min bön nå fram till dig, rädda mig, som du har lovat. Över mina läppar skall lovsång flöda, ty du lär mig dina stadgar.  Min mun skall besjunga ditt ord, ty alla dina bud är rättfärdiga".

Bönen;  Låt min bön nå fram till dig, rädda mig, Herre, ty du är trofast.

Mina läppar ska fyllas av lovsång från mitt hjärta, eftersom din trofashet har lärt mig dina stadgar.

Min mun och mina läppar ska besjunga ditt ord, ty alla dina bud är rättfärdiga.

Psalm.   119:173-176:   "Låt din hand bli mig till hjälp, ty jag har valt dina befallningar. Jag längtar efter din räddning, Herre, din lag är min lust.  Låt mig leva för att prisa dig, låt dina lagar vara min hjälp.

Jag har gått vilse som ett bortsprungit får.  Sök rätt på din tjänare, ty jag har inte glömt dina bud".

Bönen;  Låt din trygga Faders hand bli mig till en hjälp.

Jag har valt dina befallningar, ty jag förtröstar på dem.

Jag har en längtan efter din treeniga hjälp, Herre, ty din lag är mig till behag.

Bönen;  Låt mig leva för att prisa dig och få din hjälp av dina lagar.

Jag har gått vilse som ett bortsprungit får;

Jes. 53:6:   "Vi gick alla vilse som får, var och en tog sin egen väg, men Herren lät vår skuld drabba honom".

Luk. 15:4:  "Om någon av er har hundra får och tappar bort ett av dem, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och letar efter det borttappade tills han hittar det "? 

Ty, han är långmodig i sitt sökande efter det bortsprungna fåret.   Vi gick alla vilse, eftersom vår egen-vilja är viktigare att följa än vår faders vilja.