Psalm.  119:54-56:   "Dina stadgar är min lovsång var jag än befinner mig.  Om natten tänker jag på ditt namn, Herre, jag håller din lag.  Det har blivit mig förunnat att följa dina befallningar".
Vad jag än gör i min vardag i mitt liv, är dina stadgar mitt hjärtats lovsång i tacksamhet till dig, o Herre.

Det hebreiska ordet för stadgar är "hok" ty det betyder något som är bestämt eller beslutat; förordning.

Under nattens vila fylls min tanke-värld av tacksamhet, när jag i stillhet och tystnad tänker på ditt dyrbara namn, ty i lydnad vill jag troget hålla dina lag-bud.

Det hebreiska ordet för befallning är "pikkudim"; ty det betyder ( bestämda ) förordningar och befallningar.

Med ett villigt hjärta följa hans bestämda förordningar om hur jag ska leva ett rättfärdigt liv honom till välbehag i ord och gärning.

Psalm. 119:57-60:   "Min andel är Herren, jag lovar att lyda dina ord.   Jag vädjar till dig av hela mitt hjärta, visa mig nåd, som du har lovat.   Jag tänker på hur jag levt mitt liv och söker mig till dina lagbud.

Utan dröjsmål skyndar jag att lyda dina bud".

Kristi fullbordade försonings-verk gjorde mig delaktig utav hans eviga liv, till oss.

I mitt hjärta gjort beslutet att i lydnad, följa hans eviga ord.  Av ett hel-överlåtet hjärta, öppna mina andliga ögon för din nåd, och dess dyrbara löften.  Jag har levt ett liv som inte alltid har behagat dig, o Herre, ty jag är villig att söka dina lagbud, som kan förändra mitt liv.  Jag vill nu, göra detta beslut att med ett uppriktigt hjärta, lyda dina bud.

Psalm.  16:5-6: "Herren är min andel, min bägare.  Du bestämmer mitt öde.  En ljuvlig lott har tillfallit mig, ja, min arvedel finner jag skön.

Rom. 8:17:  "Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Krist medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet".

Vår arvedel är att vi är Guds arvingar och Kristi medarvingar och fått Krist sinne, när vi blir delaktiga av hans lidande, får vi som hans barn delaktighet av hans härlighet.  Du, Herre bestämmer mitt öde, ty jag behöver inte frukta, för morgon-dagen och dess bekymmer.  Ty i min arvedel finner jag en evig vila.

Psalm.  73:25-26:  "Men nu är jag alltid hos dig, du håller mig vid handen. Du leder mig efter din vilja, du för mig på härlighetens väg".

Jag finner min trygghet och vila hos dig, eftersom du aldrig överger, mig. Ty du, människo-barn behöver aldrig frukta, ty jag är din trygghet och vila, i alla dina livs-dagar.

Ett lydaktigt och hörsamt hjärta, gör att du kan väg-leda oss in i din djupa fullkomliga vilja, med våra liv.  

Hans fullkomliga vilja för våra liv, gör att våra jordiska liv, leds in i härlighetens väg.

Psalm.  119:61-63:  "De gudlösas snaror omger mig, men jag glömmer inte din lag.  Mitt i natten stiger jag upp för att tacka dig för dina rättfärdiga lagar.  Alla som fruktar dig är mina vänner, de som lyder dina befallningar".

De som förkastar Kristus, som hånar mig och fyllda av otro de omger mig, men jag har min fulla förtröstan till din lag.  När jag begrundar din lag i mitt hjärta, då kan ingen glömska, förstöra din lag i mitt hjärta.

Under nattens vila, är jag tacksam för alla dina rättfärdiga lagar, ty de följer mig dag som natt.

De som i lydnad lyder dina bud-ord och befallningar de är mina vänner.

Psalm.  42:9:  "Om dagen skall Herren skänka sin nåd, om natten skall jag sjunga till hans ära och be till Gud som ger mig liv".   Under dagen blir jag delaktig av hans nåd,  i nattens vila kan jag ära hans namn och ge honom min tillbedjan, för den han är, ty han har gett mig ett liv av evighet.

Psalm.  119:64-66:  "Din kärlek, Herre, fyller hela jorden, lär mig dina stadgar.  Du har varit god mot din tjänare, Herre, som du har sagt.  Ge mig klokhet och kunskap, ty jag litar på dina bud".

Din kärlek och nåd fyller hela jorden, ty själv skapade du den under sex-skapelse-dagar och på sjunde dagen du vilade från dina händers verk.

Bönen;  Lär mig dina stadgar att de får sjunka ned i min invärtes människa, ty de är liv för vara och en som finner dem.

I tacksamhet jag säger, din godhet mot mig, gör att jag vill vara din trogne tjänare under mitt liv.

Bönen; Ge mig utav din klokhet och kunskap, eftersom jag har en förtröstan på dina bud-ord.

I bönen kan vi söka den andliga klokheten och kunskapen, för vår andliga tillväxt av den inre människan och dess andliga dygder, som för oss fram till den andliga fullkomligheten i Kristus.

Psalm. 33:4-6:   "Herrens ord är att lita på, han handlar alltid trofast.  Rätt och rättfärdighet älskar han, Herrens kärlek fyller hela jorden.  Genom Herrens ord blev himlen till och rymdens här på hans befallning".

Gud är trofast utifrån sin egen trofasthet i det han gör, när han är trofast mot sitt egna ord kan jag helt lita på honom.   Han älskar rätt och rättfärdighet utifrån sitt eget hjärta, ty han uppfyller hela jorden med sin kärlek.

Den gudomliga kärleken är en offrande kärlek, som alltid ger utan att få något tillbaks.

Herrens ord är ett förblivande och skapande ord, till allt skapat i hela skapelsen.

Psalm.  119:67-70:  "Innan jag fick lida for jag vilse, men nu håller jag mig till ditt ord.  Du är god och vad du gör är gott,  lär mig dina stadgar.  De fräcka svärtar ner mig med lögner, men jag lyder villigt dina befallningar.

Deras sinne är trögt som fett , men jag har min lust i din lag".

När jag gick vilse ifrån dina lag-bud och inte ville lyssna på dina bud-ord, då gick jag min egen väg.

När jag valde dig före allt annat, då kunde jag i lydnad följa dina bud-ord.

I lydnad fick jag lära känna din trofasthet och godhet i det du gör mot mig.

Bönen;  Lär mig dina stadgar.

De högmodiga och stolta talar ut sina lögner mot mig, ty deras lögner, förstör mitt liv.

Att villigt lyda dina befallningar är att gå på sanningens väg. I sanningen finns ingen lögn.

Sanningen styrs inte utav lögnaktiga tungor.

Deras sinnen är förmörkade utav deras egna lögner som aldrig talar sanning.

Jag har min lust i Herrens lag, ty det är ett beskydd för min tanke-värld och hjärta mot lögnens tungor.

Psalm.   119:71-74:  "För mig var lidandet till gagn, då lärde jag mig dina stadgar.   För mig är den lag du förkunnat mer värd än mängder av guld och silver.   Dina händer har gjort mig och format mig, ge mig förstånd att lära dina bud.   De gudfruktiga ser mig och gläds, ty jag sätter mitt hopp till ditt ord".  

Den andliga tuktan kan ge ett lidande för det sinnliga, ty i detta sinnliga lidande, får man mötas utav mörker och torka i det sinnliga. "Ty den Herren älskar den fostrar han"    

Kung Salomon berättar för oss i sin gudomliga Visdom; att inte förkasta Herrens fostran.

Ord.  3:11-12:  " Förkasta inte Herrens fostran, min son, känn inte avsky för hans tuktan, ty Herren tuktar den han älskar och agar den son han har kär".

Vi är förmanade till att inte helt förkasta hans milda, nådefulla och barmhärtiga fostran, utav sina egna barn.

Vi behöver inte känna en känsla av avsky för hans fostran, som för oss i en djupare förening av hans fullkomliga närvaro, ty det var hans begynnelse-tanke när vi blev skapade till hans Sons avbild.   "Låt oss skapa människan till vår avbild".      Din lag är för mig som självrunnen honung, ja, sötare än honung; säger Psalmisten, David.

Dina allsmäktiga händer har skapat och format mig; Bönen; Ge mig ett andligt förstånd, till att lära känna dig och din uppståndelse kraft, ty jag har en sökande längtan, att lära känna dina bud.

De gudfruktiga ser mig och gläds över mig; eftersom jag helt förtöstar på ditt ord.

Psalm.  119:75-77:  "Jag vet att dina domslut är rättfärdiga, Herre, i din trofasthet lät du mig lida.  Låt din kärlek bli min tröst, så som du har lovat din tjänare.  Låt mig få möta din barmhärtighet och leva, ty din lag är min lust".    

Dina domslut är alla rättfärdiga, ty du är en god domare, eftersom all godhet finns din i fullkomliga godhet.

Rom. 14:9-12:   "Ty Kristus dog och fick liv igen för att härska över både döda och levande. Hur kan du då döma din broder?  Eller hur kan du förakta din broder?  Alla skall vi en gång stå inför Guds domstol.   Ty det är skrivet: SÅ SANT JAG LEVER; SÄGER HERREN, FÖR MIG SKALL ALLA KNÄN BÖJAS, OCH ALLA TUNGOR SKALL PRISA GUD.  Alltså skall var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud".

Kristi död och uppståndelse gav honom den fulla möjligheten från Fadern att härska över både de döda och levande.  Församlingen i Rom saknar den möjligheten att själva förakta och döma sin med-människa, eftersom vi alla en gång ska stå inför Guds domstol, för att avlägga räkenskap var för sig inför hans domstol.

Hans uppståndelse -liv, gör att alla människors knän, skall ödmjukas och alla tungor ödmjukt prisa sin Gud.

Det grekiska ordet för räkenskap är "logos" ty det betyder ord, tal, tanke, förnuft, beräkning och räkenskap.

När vi en gång står inför Guds domstolfår vi göra räkenskap utifrån våra ord, tal, tanke och förnuft.

I din trofasthet kunde jag lida av motgångar och prövningar.

Din utgivande kärlek är min vardagliga tröst, ty du är en tröstare för övergivna och svaga.    

Din barmhärtighet och nåd är för mig nog, ty jag är din ringa tjänare och tjänarinna.

Psalm.  119:78-80:  "Låt de fräcka stå med skam, de ljuger för om mig, men jag skall begrunda dina befallningar.

De som fruktar dig skall vända sig till mig och lära känna dina lagbud.  Må jag obrottsligt följa dina stadgar, så att jag aldrig står med skam".

De fräcka, högmodiga och stolta låt dem får känna sig skyldiga, när de ljuger för mig, som är en inre djup bön.

Deras tal utifrån ondske-fulla, tankar tungor och läppar är en återspegling på deras högmodiga hjärtan.

Mitt beskydd mot sådana ondeske-fulla människor är att ,jag, tänker i min tanke-värld, tal och i mitt hjärta på dina lagbud, ty de är alla för mig en tröst och en inre styrka.

De som vill lyssna och lyda dina lag-bud, skall vända sig till mig, ty jag är villig att vägleda dem i dina lag-bud.

Bönen;  Jag, ber dig låt mig i allt följa i lydnad dina stadgar, ty jag förtröstar, på din nåd och barmhärtighet.

Psalm.  119:81-83:   "Längtan efter din hjälp förtär mig, jag sätter mitt hopp till ditt ord.  Jag längtar efter att se det du lovat.  När skall du trösta mig?  Jag är som en vinsäck, skrumplad i rök, men dina stadgar glömmer jag inte".

Psalm.  42:2-4: "Som hjorten längtar till bäckens vatten, så längtar jag till dig, o Gud.  Jag törstar efter Gud, efter den levande Guden.  När får jag komma, när får jag träda fram inför Gud?  Tårar har blivit min föda dag och natt.  Ständigt frågar man mig:  "Var är din Gud?"

En sång av Koras söner, vars längtan är som vår inre sökande längtan efter dig, o Gud.  

Sången av Koras söners budskap är:  Hjorten som under dagens värme och solen hetta, får en naturlig törst för att släcka sin törst, av det friska närings-rika vattnet.

Hjorten är en bild på oss människo-barn med samma inre sökande längtan efter dig, o Gud vår eviga källa av hans eviga fullhet.  Min inre sökande längtan uttrycker sig i en längtan av tårar, ty mina tårar är min dagliga föda.

Bönen:  Jag, ställer en uppriktig och ärlig fråga: "Var är du min Gud"?

Psalm.  119:84-88:   "Din tjänares dagar är få, när skall du döma dem som förföljer mig?  De fräcka gräver fallgropar för mig, de följer inte din lag.   Alla dina bud är sanna. Hjälp mig, de förföljer mig med lögner.

De har nästan gjort slut på mig, men jag viker inte från dina befallningar.   Skänk mig liv i din kärlek, då skall jag följa de lagbud du gett".

Psalm. 90:12:  "Lär oss hur få våra dagar är, då vinner vårt hjärta vishet".

Vårt liv innehåller tid.  Vårt liv år en Guds gåva, ty vi formades i vår moders-liv.   Innan våra dagar var komna, var de alla upptecknade i hans allvetande tankar. 

Guds plan med våra liv är att ha inre sökande längtan efter visheten in i våra hjärtan.

Bönen:   När skall du döma mina förföljare i ord och gärningar i mot mig?

De fräcka, högmodiga och stolta gräver fallgropar för mig och planera för mig att falla i dem, ty de har inte ett ödmjukt, lyhört och lydigt hjärta.   Alla dina lag-bud är alla sanna, ty de tillhör din fullkomlighet.

Bönen:  Hjälp mig, endast du kan hjälpa mig med din rättfärdighet, nåd och barmhärtighet, ty de förföljer mig med sina lögner, ty de lyssnar på lögnens, fader.   Lögnens fader lyssnar inte på sanningen.

Deras egna lögner har orenat deras tanke-värld, tal, tunga och läppar.

Med sina lögn-aktiga ord, har de nästan gjort slut på mig, ty min inre styrka och beskydd mot deras lögner är dina befallningar.

Bönen: Gör mig, delaktig utav den treeniga kärleken, ty då kan jag helt följa dina lag-bud.