ÄNDÅ LADE SIG INTE HANS VREDE.

         Jesaja. 9:8-12:

         8.   Herren sände ett ord mot Jakob, hans ord drabbade Israel.

         9.   Hela folket fick erfara det, Efraim och Samarias invånare.  Men i STOLHET OCH ÖVERMOD sade de:

        10. " Murar av tegel har fallit, då bygger vi nya med huggen sten.

          Bjälkar av sykomor har knäckts, då tar vi ceder istället."

         11.  Herren lät deras motståndare triumfera och hetsade deras fiender mot dem.

         12.  Arameerna från öster, filisteerna från väster, glupskt högg de in på Israel. 

          ÄNDÅ LADE SIG INTE HANS VREDE, hans hand är alltjämt lyft.

          Herrens allsmäktiga ords vrede hade drabbat Israel som land och nation.

          1.   Murar av tegel hade fallit under Herrens vrede mot nationen Israel.

          2.   Bjälkar av sykomor har knäckts under Herrens vrede mot nationen Israel. 

          I SIN STOLTHET OCH SITT HÖGMOD SÄGER, folket som nation:

          1.    Vi vill tillsammans som nation med vårt högmodiga hjärta, bygga upp nya murar med nyhuggen sten.

          2.    Vi vill som nation tillsammans med våra högmodiga hjärtan,  bygga i cederträ i stället

          för bjälkar av sykomer.   

          Stolthet är det hebreiska ordet: "godäl" storhet; i Jesaja 9:9 i betydelsen: övermod, högmod av; ordet

          "gadal", bli eller vara stor.   

          Jesaja.  9:13-17:

          13.   Men folket vände inte om till honom som slog, Herren Sebaot sökte de inte.

          14.   Då högg Herren av Israel huvud och svans, stam och strå på samma dag. 

          15.  De äldste och de betrodda är huvudet, profeterna som visar fel väg är svansen.

          16.  De som ledde detta folkförde det vilse, de som blev ledda villades bort.

          17.  Därför skonade inte Herren deras unga män, hade inget förbarmande med faderlösa och änkor.

           Gudlösa och nidingar var de alla, vettlöst var allt deras tal.

           ÄNDÅ LADE SIG INTE HANS VREDE, hans hand är alltjämt lyft.

           Gör man ingen sann omvändelse i sina hjärtan, med en ärlig och uppriktig längtan och sökande efter,

           Herren Sebaots vilja , då kan det bli förödande konsekvenser för både ett helt folk med dess nation.

            Resultatet blir då att Herren i sin vrede hugger av Israels huvud och svans.

           När det saknas de äldste och de betrodda i bland folket och i nationen, då blir folket tygellöst,

           både som folk och nation.  Och därtill saknas det sanna profeter efter Guds eget hjärta.

           Profeter som visar fel väg är falska vägvisare för ett folk och en nation, man kan kalla dem falska profeter.

           Han har inget förbarmande med faderlösa och änkor, eftersom folket och nationen ej söker, Herren Sebaot. 

           Jesaja. 9:18-21:

           18.   Ondskan brann som en eld och förtärde tistel och törne. Den satte snårskogen i brand och röken steg

           mot skyn.

           19.   Av Herrens Sebaots vrede brändes landet, och folket blev som det elden förtär, den ene

           skonade inte den andre.

           20.   Man högg för sig till höger utan att bli mätt, man rev åt sig till vänster men var lika hungrig.

           Alla högg in på varandra.

           21.   Manasse på Efraim, Efraim på Manasse, och båda tillsammans på Juda.

           ÄNDÅ LADE SIG INTE HANS VREDE, hans hand är alltjämt lyft.

           Eftersom folket och en nation inte söker och längtar efter Guds vilja, med ett överlåtande hjärta,

           följden av detta blir att man frigör all Ondska över ett folk och en nation.

           Istället för att man upprättar gudomliga lagar i en nation, väljer man lagar utifrån Onskans syfte och

           vilja om hur man ska styra en nation.  All laglöshet samarbetar med villighet med all Ondska.

           Slutsatsen blir att man grundar de nationella lagarna i en nation på Laglöshetens och Onskans

           grundprinciper, om hur man ska styra en nation och dess framtid.

                                       HERRENS DAG OCH BABYLONIENS UNDERGÅNG.                    

           Jesaja. 13:19-22:

           19.  Med Babylonien, kronan bland riken, kaldeenas prydnad och stolthet, skall det gå som när Gud

           ödelade Sodom och Gomorra.

           20.  Ingen skall mer slå sig ned där, obebott skall det ligga från släkte till släkte.

           Där skall ingen beduin slå upp sitt tält, inga herdar låta hjordarna vila.

           21. Men öken-djur skall vi där, husen fyllas av hyenor. Där skall uvar ha sitt tillhåll och gastar

           hoppa omkring.

           Vilda hundar skall på i palatsen, schakaler i de praktfulla salarna.

           Stunden är inne för Babylonien, dess dagar är räknade.

           Jesaja. 13:10-11: 

           Jag skall straffa jorden för dess ondska, de gudlösa för deras synd.

           De fräckas högmod skall jag kväsa, kuva tyrannernas stolthet.